Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2023 i "Dags att Åland får en modern självstyrelselag"
"Dags att Åland får en modern självstyrelselag"
Nyhet

"Dags att Åland får en modern självstyrelselag"

| Text: Helena Forsgård, foto: Nya Åland/Stefan Öhberg

Åland har ett nyvalt lagting och en ny landskapsregering har presenterats. Ledamöterna i den har stora frågor att ta itu med. Ska Åland äntligen få en ny och modern självstyrelselag? Kan effekterna av skattegränsen, som omger öriket, mildras för att förenkla för näringslivet?

Åland gick till val den 15 oktober. Både ledamöter till Ålands lagting med 30 platser och till 16 kommunfullmäktigen skulle väljas.

De två största partierna i åländsk politik – Åländsk center och Liberalerna – brukar turas om att bli valvinnare och så gick det även i år. Liberalerna, som varit i opposition under de gångna fyra åren, blev största parti och fick med sin ledare Katrin Sjögren i spetsen uppdraget att bilda regering.

Vänliga tongångar före valet tydde på ett kommande regeringssamarbete mellan Liberalerna och centern. Men sedan återstod frågan: Skulle Sjögren gå vänster- eller högerut? Skulle hon välja socialdemokraterna eller Moderat Samling som ett tredje parti för att få en tillräckligt bred regeringsbas?

Efter fyra veckor av förhandlingar var hon redo att presentera sin regering med tre ledamöter från det egna partiet, två från centern och två socialdemokrater.

Ett evighetsarbete


När lagtingsåret avslutades under högtidliga former i slutet av oktober ­– Finlands president Sauli Niinistö var närvarande – kom avgående talmannen Bert Häggblom med en uppmaning till kommande lagting och landskapsregering: Se till att arbetet med en ny självstyrelselag för Åland ros iland! Det är en stor besvikelse att man ännu inte nått ett resultat i den frågan.

Foto: Riikka Hietajärvi/Office of the President of the Republic of Finland

President Sauli Niinistö talar vid öppnandet av Ålands lagtings sessionsperiod 2023–2024 i Mariehamn den 3 november 2023. Foto: Riikka Hietajärvi/Republikens presidents kansli

Ålands nuvarande självstyrelselag är från 1991. Sedan 2010 har arbetet med en revidering och modernisering av lagen pågått. Den ena parlamentariska kommittén efter den andra har arbetat med frågan – en av dem leddes av ex-presidenten Tarja Halonen som gav arbetet en extra tyngd – men något slutresultat har inte uppnåtts.

I mars i år togs ett nytt steg i processen. Då tillsatte Justitieministeriet en grupp som tillsammans med Ålands landskapsregering ska fortsätta arbetet. Ett delbetänkande utlovas före årsskiftet.

Måste vara optimist

 Katrin Sjögren, som har 20 års erfarenhet av åländsk politik, är väl insatt i frågan. Den var högst aktuell även under hennes förra period som lantråd 2015-2019.

- Då nåddes i alla fall en delseger i och med att vi fick ett nytt och bättre system för den ekonomiska fördelningen mellan Åland och Finland. Jag måste vara optimist och tro att vi kommer i mål med helheten under den här mandatperioden. Det har hänt mycket sedan vår nuvarande självstyrelselag stiftades. Vi har exempelvis gått med i både EU och Nato. Det handlar förstås om behörighetsområden – vilka kan Åland ta över? – och det finns saker att reda ut när det gäller självstyrelselagen i förhållande till grundlagen. Det ligger både i vårt och Finlands intresse att Åland har en modern självstyrelselag, säger hon.

Varför har man inte nått ända fram i den här frågan på alla dessa år?

- Det har faktiskt varit märkligt svårt. Det kanske beror på någon form av misstro, att vi som är så få ändå ska ha rätt att i stor utsträckning sköta oss själva. Men Åland, som är en av de äldsta autonomierna i världen, används internationellt som ett exempel på en fredlig konfliktlösning. Jag tycker att Finland borde sträcka på nacken och se på Åland som en tillgång.

En källa till irritation

En annan fråga som kommer att ligga på regeringens bord är effekterna av skattegränsen, som omger Åland. När Finland och Åland gick med i EU 1995 förhandlade sig Åland till en särställning som bland annat innebär att landskapet står utanför EU:s skatteunion.

Foto: Helena Forsgård

Rederiet Viking Line har två fartyg på rutten Åbo-Stockholm. De går i motsatt riktning och varje eftermiddag möts de i Mariehamn. Fartygen på rutterna Helsingfors-Stockholm och Stockholm-Tallinn angör också Mariehamn dagligen. Fartygen har omfattande kapacitet för frakttransport men är samtidigt flytande nöjespalats med restauranger, nattklubbar och affärer med taxfreehandel. Foto: Helena Forsgård.

Det ansågs viktigt för att trygga taxfreehandeln på fartygen, som anlöper Åland i trafiken mellan Finland och Sverige.
Men skattegränsen medförde att alla varor, som skickas till och från Åland, måste förtullas. Både företagare och privatpersoner är rejält irriterade över det merarbete som det kräver. En del företag utanför Åland vill inte ens handla med ålänningar.

Skattegränsen är trots allt till mest nytta enligt Katrin Sjögren.

- Tack vare den kan vi ha den täta färjetrafik som vi har och som vi behöver. Rederierna är också en viktig arbetsgivare även för icke ålänningar. Men vi måste se över bieffekterna. Vi ska förhandla med tullen och berörda ministerier och försöka minska på det administrativa merarbete som plågar och kanske rent av hämmar företagarna, säger hon.


Extra EU-plats till Åland?


Åland har i många år talat för en egen plats i EU-parlamentet – hittills utan resultat. Frågan blev än en gång aktuell när det stod klart att Finland nästa år får 15 platser mot 14 i dag. Ålands ledamot i Finlands riksdag, Mats Löfström, har lämnat in en motion om att den platsen skall vikas för Åland.

- Det är inget oskäligt krav eftersom vi avstått lagstiftningsbehörighet och vi kunde berika EU-debatten med vårt perspektiv. Inställningen i riksdagen är dock negativ, men vi fortsätter att nöta på om platsen, säger Katrin Sjögren.

Foto: Nya Åland

Varenda dag sedan Ryssland startade sitt krig mot Ukraina den 24 februari 2022 har personer samlats utanför Rysslands konsulat i Mariehamn för att demonstrera mot kriget. Området intill byggnaden har inofficiellt fått namnet Ukrainaplatsen och här vajar Ukrainas flagga dygnet runt. Foto: Nya Åland/Stefan Öhberg

Demilitariseringen består

Ålands status som ett demilitariserat område har under senare tid – både efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Finlands inträde i Nato – och varit ett hett debattämne i finländska medier. Till den frågan hör också närvaron av Rysslands konsulat på Åland. Ska det fortsättningsvis vara bemannat när Finland hävde tillståndet för Rysslands generalkonsulat i Åbo från och med den 1 oktober i år?

President Sauli Niinistö beställde en utredning kring detta av Utrikesministeriet och den presenterades i mitten av november i år. Enligt den kan Ålandskonventionen, som reglerar Ålands status som ett demilitariserat område, inte sägas upp. Utredningen slog vidare fast att det inte finns något rättsligt säkert sätt att suspendera konsulatet som funnits på Åland sedan 1940. Konsulatet kom till efter ett avtal, som Finland undertecknade efter förlusten i vinterkriget. Konsulatets uppgift var då att övervaka att demilitariseringen efterlevdes.
Från åländsk sida är man nöjd med ministeriets rapport.

- Den är väldigt tydlig och förklarar vår status. I dagens läge är det en lysande sak att det finns demilitariserade zoner i världen, säger Katrin Sjögren.

Konsulatet och dess personal, idag förmodligen bara konsuln med familj, har under de senaste decennierna fört en anonym tillvaro på Åland. Men numera är byggnaden uppmärksammad. Sedan Ryssland inledde kriget mot Ukraina har ålänningar varenda dag samlats framför den och högljutt protesterat mot kriget.

Katrin Sjögren

kunde fira en dubbelseger i valet till Ålands lagting som hölls i oktober. Hon fick flest personliga röster av alla och hennes parti Liberalerna blev störst. Hon återkommer nu till posten som lantråd, den hade hon även 2015-2019. Bilden ovanför är från valnatten.

FAKTA ÅLAND

Valet 2023
I Ålands lagting sitter 30 personer.
I valet den 15 oktober i år fördelades mandaten så här  jämfört med valet 2019:

  • Liberalerna 9 (+2 )
  • Åländsk center 7 (-2)
  • Obunden samling 5 (+1)
  • Ålands socialdemokrater 4 (+1)
  • Moderat samling 4 (samma som 2019)
  • Hållbart initiativ 1 (-1)

Ålands framtid, som profilerat sig på utveckling av självstyrelsen och som haft ett mandat, föll ur lagtinget.

Lantråd, titeln för landskapsregeringens ordförande, för nästa landskapsregering blir Katrin Sjögren, partiledare för valvinnaren Liberalerna. Hon fick flest personliga röster av alla i lagtingsvalet.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment