Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2021 i Nordisk nollvision för arbetsolyckor inspiration på världskongress
Nordisk nollvision för arbetsolyckor inspiration på världskongress
Nyhet

Nordisk nollvision för arbetsolyckor inspiration på världskongress

| Text: Björn Lindahl, foto: Guillaume Megevandl/ILO

Det nordiska inflytande på den internationella debatten om arbetsmiljöfrågor är betydande. Det märktes också under den 22:a världskongressen om arbetsmiljö och säkerhet som hålls den 20-23 september i Toronto, Kanada.

Årets konferens arrangeras av Kanada, den internationella arbetsorganisationen ILO och ISSA, som är en internationell organisation för socialförsäkringsfrågor.

Tema för konferensen är hur arbetsolyckor och yrkessjukdomar kan förebyggas. På engelska formulerat som “Prevention in the Connected Age: global solutions to achieve safe and healthy work for all”.

ISSA står bakom en nollvision om att ingen ska skadas eller bli sjuk på jobbet, som presenteras under kongressen:

- Nollvisionen är en idé som först uppstod i Sverige i samband med trafiksäkerhet. Det var på 90-talet, där möjligheten för att ha noll trafikolyckor togs upp. Därifrån har det sakta men säkert översatts och integrerats i arbetslivet, berättade Bernd Treichel, som är expert på förebyggande arbete på ISSA och en av de som organiserat kongressen, för tidskriften Human Resources Director.

Det nordiska inslaget var inte lika framträdande som vid den förra kongressen i Singapore, men de nordiska arbetsmiljömyndigheternas gemensamma rapport, ”Work Today and in the future”, som AIN skrivit om tidigare, presenterades innan konferensen på ett sidoevent, där ILO:s generaldirektör Guy Ryder hörde till dem som deltog.

Foto: XXII World congress

Guy Ryder, Vera Paquete-Perdigão , bägge ILO samt Bernd Treichel, ISSO, är bland talarna på kongressen. Foto: XXII World Congress on Safety and Health.

- Under ILO:s jubileumsår 2019, då vi fyllde 100 år, genomförde vi en grundläggande undersökning om framtidens arbetsliv – och så förde covid-19 med sig framtiden till oss på ett sätt och med en hastighet som vi inte hade någon möjlighet att förutse, sade Guy Ryder.

"I rätt tid"

Han sa att den nordiska rapporten kom ”i rätt tid och var välkommen, eftersom den tog upp frågor som varit i fokus de senaste månaderna”.

Den nordiska rapporten publicerades för ett år sedan, i september 2020, och har ett helt kapitel om pandemier. Det som står i kapitlet präglas av att det inledningsvis rådde stor brist på skyddsutrustning för de som arbetade med smittade personer.

I rapporten varnas det mot att arbetet för att godkänna nya producenter inte får innebära att kvalitetskraven på skyddsutrustningen sänks.

- Kontroll av skyddsutrustning är av kritisk betydelse för hälsa och säkerhet under pandemier. Dagens arbetsinspektörer är inte utrustade för att kunna hantera situationer av ett sådant omfång och deras beredskap behöver både uppmärksammas och investeringar i tiden som kommer.

Ett av de 72 råden som ges i rapporten är att:

  • Inleda ett samarbete med de nationella beredskapsmyndigheterna så att arbetsmiljö och säkerhet ses som avgörande i planeringen av beredskapen nationellt och globalt.

Distansarbete

Pandemin har också lett till en mycket kraftig ökning av distansarbete.

- Riskerna med hemarbete är välkända och arbetsinspektörerna måste noggrant följa med på vad konsekvenserna för arbetsmiljön och balansen mellan arbete och fritid för arbetarna och vad arbetsgivarnas ansvar är i de anställda privata hem, betonas det i rapporten.

 För distansarbete är rådet till arbetsmiljömyndigheterna i Norden att:

  • Utveckla ett regelverk för pragmatiska arbetsmiljökrav för långtids-, eller permanent arbete från hemmet. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt arbetsgivarnas ansvar när arbetsplatserna i hemmet regleras, samtidigt som de anställdas privatliv respekteras.

En annan effekt av coronapandemin är hur vissa verksamheter, som hemleveranser, påverkades positivt. Samtidigt tar de nya plattformsföretagen sällan ansvar för de som arbetar för dem. ILO har nyligen publicerat en omfattande rapport om atypiska arbetsformer, som Uma Rani Amara presenterade under sidoeventet.

Foto: YouTube

Uma Rani Amana, ILO: Foto: YouTube

- Plattformsföretagen skapar nya arbetstillfällen, men de gör att gränsen mellan de som är anställda och de som är egna arbetsgivare blir oklar, sa Uma Rani Amana, som koordinerat rapporten och som är en av huvudförfattarna av den.

Globalt sett är det än så länge är två sorters verksamheter som står för det mesta av omsättningen – taxitjänster som Uber och hemleverans av restaurangmat, som Foodora.

Så här ser förhållandet ut om man ser på omsättningen för plattformsföretagen:   

 Källa: ILO

Foodoras ägarbolag är Delivery Hero, medan det kinesiska Meituan också är ett hemleveransföretag. Uber är också verksam inom hemleveranser med Uber Eats.

 -  82% av de som arbetar med att köra taxi eller hemleveranser säger att de arbetar mer än normal arbetstid, sa Uma Rani Amara.

ILO:s rapport baserar sig på 12 000 arbetare i 85 olika verksamheter. ILO har också kartlagt de olika lagar som införts och avtal mellan plattformsföretag och arbetare.

- Det är inte tillräckligt att lösa problemen som uppstår nationellt. Det som behövs en koordinerad internationell kraftsamling, där målet bland annat bör vara att de som arbetar för plattformsföretagen ska ha rätt att förhandla om sina villkor kollektivt, sa Uma Rani Amara.

På vilken nivå och hur arbetsmiljöfrågor lämpligast behandlas, var också ett tema i den avslutande diskussionen, där Stefan Olsson, från EU, Vera Paquete-Perdigão från ILO och Monica Seem från det norska Arbeidstilsynet deltog.

- I en tid där allt ändrar sig väldigt fort måste vi försäkra oss om att besluten fattas på den rätta nivån, sa Stefan Olson som är direktör på DG arbetsliv i EU-kommissionen.

Foto: EU-OSHA

Stefan Olsson, arkivbild: EU-OSHA

- Vad ska medlemsländerna i EU göra, vad ska arbetsmarknadens parter göra och vad bör göras av EU? Det skulle vara farligt om uppfattningen är att om inte EU gör något så kommer ingen annan heller göra det. I ett nordiskt sammanhang är det mycket som faller naturligt in i den nationella sociala dialogen. Vi måste ha en deltagande process, eftersom vi inte kan sitta och vänta på lagstiftning från EU – det kommer ta för lång tid, sa Stefan Olsson.

Ett problem är att EU:s lagstiftning i så hög grad handlar om anställda och arbetsgivare. Så fort man rör sig utanför de koncepten så gäller inte EU:s samlade lagstiftning, påpekade han.

Vera Paquete-Perdigão, som är Director of the Governance and Tripartism Department på ILO, har arbetat med den första gemensamma rapporten som ILO och Världshälsoorganisationen WHO gjort om hur många arbetare som dör varje år på grund av arbetsolyckor och yrkessjukdomar.

Resultaten presenterades den 16 september i år och visade att år 2016 så avled 1,9 miljoner människor på grund av de 19 olika yrkesrisker som de två organisationerna koncentrerade sig om. Den största riskfaktorn är långa arbetsdagar, vilket ledde till 750 000 dödsfall, och luftföroreningar på arbetsplatsen, som ledde till 450 000 dödsfall.

Foto: ArbeidstilsynetMellan år 2000 och 2016 minskade antalet dödsfall med 14 procent, men för hjärt- och kärlsjukdomar och slaganfall i förbindelse med långa arbetsdagar, ökade de med 41, respektive 19 procent.

-Vi måste ställa oss bakom de framsteg som vi har gjort på de traditionella områdena för arbetsmiljö och säkerhet, som cancer kopplat till yrkesrisker, arbetsolyckor, muskel- och skelettskador och psykosociala sjukdomar. Vi får inte låta dessa traditionella arbetsmiljöfrågor försvinna bakom horisonten, utan måste konsolidera framgångarna som gjorts, samtidigt som vi tacklar nya yrkesrisker på samma gång, sa Monica Seem, avdelningsdirektör på det norska Arbeidstilsynet.

Världskongressen i Toronto genomfördes digitalt, med 200 talare fördelade på sex teman och 21 olika symposier.

Långa arbetsdagar största arbetsmiljöhotet

Den arbetsmiljörisk som kräver flest liv - 750 000 varje år - är enligt en gemensam studie som ILO och WHO gjort att det arbetas för många timmar. Bilden ovan är från en textilindustri i Jordanien. 

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment