Island bjuder in ILO till vulkanernas och glaciärernas land

De stora ändringarna som sker på arbetsmarknaden samt jämställdhet var två viktiga teman på den sista Future of Work-konferensen som Socialdepartementet på Island organiserar i Reykjavik.

Mer än 300 personer deltog på konferensen . Dagen innan , den 3 april, genomfördes ett möte för arbetsmarknadsministrarna i Nordiska ministerrådet, där arbetsmarknadens parter också bjudits in. ILO:s generaldirektör Guy Ryder deltog både på konferensen och mötet.
- Vi kommer att se på hur de nordiska länderna har organiserat sina arbetsliv och arbetsmarknader. Norden kan bli förebild för andra länder, sa Islands Ásmundur Einar Daðason, innan konferensen.

Stora förändringar på gång

Future of Work-konferensen har organiserats de senaste fyra åren, alltid i det land som varit ordförande i Nordiska ministerrådet. Det första mötet organiserades i Helsingfors för fyra år sedan där man behandlade globala förändringar i arbetets natur, i Oslo för tre år sedan var det delningsekonomins tur och den tredje konferensen i Stockholm ifjol debatterade den tekniska utvecklingen och förändrat utbildningsbehov. Den fjärde konferensen i Reykjavík blir en sammanfattning av det man tidigare har diskuterat men det är också ILO:s 100-årsjubileum.

Därför fick man en särskild presentation baserad på ILO:s globala kommissions rapport om arbetets framtid. Sveriges statsminister Stefan Löfvén var en av kommissionens två ordförande.
ILO har bett om att få idéer och förslag från de nordiska länderna om hur arbetsvillkoren ska förbättras, bli mer jämställda och hur kompetensen ska upprätthållas, så att inte jobben tas över av robotar och artificiell intelligens.

Norden har lagt vikt vid arbetarskydd och trepartssamarbete på arbetsmarknaden. Det är frågor som kommer att diskuteras och vidareutvecklas. Arbetsmiljön är viktig, enligt Ásmundur Einar. Han anser också att jämställdhet på arbetsmarknaden måste prioriteras högt.

Vi flyr inte framtiden

Island har nyligen utarbetat en likalönsstandard, som just nu håller på att införas för alla myndigheter och företag med mer än 250 medarbetare. Norden har också banat väg för föräldraledighet och andra reformer på arbetsmarknaden. Jämställdhet, föräldraledighet och arbetsmarknaden kopplas allt mer ihop. Det är viktigt att alla kan vara aktiva på arbetsmarknaden.

- Enligt min mening är det på dessa tre områdena som Norden kan inspirera andra länder, säger Ásmundur Einar Daðason.

Han förklarar arbetslivets framtid diskuteras i hela Norden just nu. Island är inget undantag. Befolkningen ökar snabbt och det råder nya attityder på arbetsmarknaden. Klimatförändringarna har också en enorm inverkan. Ministern ser fram till att höra mer om utredningen om den nordiska modellen som genomförs av ett stort antal forskare, och som samordnas av den norska forskarstiftelsen Fafo.

Island har stora förhoppningar om att kunna bygga på och arbeta vidare med resultatet av konferensen. Norden har alltid haft en välutvecklad arbetsmarknad. Om Norden ska bibehålla sin ledarställning som nordiska välfärdsstater, så måste de nordiska länderna fortsätta utveckla arbetsmarknaden. Det diskuteras på konferensen liksom hur Norden kan ta större och kraftfulla steg in i framtiden

- Med tanke på hur snabbt utvecklingen går så kan Norden bara behålla sin ledarposition genom att samarbetet på de arbetsmarknaderna fortsätter. Vi flyr inte framtiden, säger Ásmundur Einar.

Allting hör ihop

Ungdomen, hållbar turism och havet är prioriterade områden under Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2019. Norden prioriterar jämställdhet, digitalisering, och allt kan kopplas till FN:s mål för en hållbar utveckling.

Ásmundur Einar poängterar att allting hör ihop. Han menar att de ungas framtid också är en del av FN:s prioriteringar. Island lägger vikt vid havet eftersom resurserna där och havsmiljön är viktigt för Island och hela Norden. De gånger Island haft ordförandeskapet i ministerrådet har landet också alltid försökt ta hänsyn till sina grannländer, de självstyrande områdena Grönland och Färöarna.

- Klimatförändringarna kan ha enorma effekter i Norden, det kopplas också ihop med hållbar utveckling. Bosättningsvillkoren förändras, fiskbestånd försvinner, ny fisk kommer in. Det är en del av den hållbara utvecklingen och klimatförändringarnas effekter på havet, trots att de områdena inte direkt lyder under det här departementet, poängterar han.

Likalönsstandarden på tyska

Island inför som bäst en likalönsstandard. I början av 2019 hade 66 myndigheter och företag börjat införa likalönsstandarden. Det kommer öka till 200 inför årsskiftet. Under de närmaste åren ska myndigheter och företag med färre anställda införa standarden, tills alla företag med minst 25 medarbetare infört den. Likalönsstandarden och isländska lagar och regler har redan översatts till tyska. Tyskland, Österrike och Nya Zeeland har redan visat intresse för att införa standarden.
- Det är alltid någonting oväntat som händer när man inleder något banbrytande, så som likalönsstandarden. Jag tror att andra länder kommer att fundera seriöst på detta, när Island väl infört standarden, säger Ásmundur Einar.

Flexibilitet och seghet

Island har finanskraschen bakom sig nu, men bara för några år sedan var det svåra tider på Island. Ásmundur Einar tror att det som gjorde att Island klarade sig så snabbt var flexibilitet och islänningarnas seghet. Enligt honom är det både en fördel och en nackdel i små samhällen.

- Vi islänningar reagerar och anpassar oss snabbt när vi möter förändringar i vår närmiljö. I fiskindustrin har alla varit vana vid att jobba hårt när fångsten gått bra. Det är samma sak i arbetslivet. Turismen har varit igenom en enorm tillväxt. Den står nu för största delen av Islands exportinkomster, säger han.

- Men det får inte vara för mycket flexibilitet. Vi vill också ha stabilitet. Det är nyckeln till framtiden. Det har varit svåra tider för många familjer som förlorade sina hem och arbetsplatser. Det är inte alla som har återhämtat sig.

Island diskuterar nu att upprätta en nationell fond liknande den norska oljefonden, för att kunna ha en buffert nästa gång Island får ekonomiska svårigheter. Grundtanken är att man ska ha extra tillgångar under kristider. Pengarna skulle tas från de statliga inkomster som fås, till exempel från energibolaget Landsvirkjun, som står för den största delen av landets energiproduktion.

- Vi vill ha en fond att använda under hårda tider, för vi bor i vulkanernas och glaciärernas land. Ingen vet när motgångarna börjar och därför är det viktigt att bygga upp en fond under goda tider och förbereda sig för sämre. Det gör de isländska familjerna också. Deras skulder har minskat. Det är viktigt och positivt, säger han.

Välfärdsvakten grundades 2009 för att skydda barnen under finanskrisen. Andra länder har visat intresse, men så vitt socialministern vet så har inte andra länder jobbat vidare med idén. Välfärdsvakten har nyligen presenterat en rapport som visar att det fortfarande finns barn som lever under fattigdomsgränsen på Island och att deras levnadsvillkor inte har förbättras lika snabbt som andras i det isländska samhället.