Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2012 i Så ska jämställdheten öka i Norge
Så ska jämställdheten öka i Norge
Nyhet

Så ska jämställdheten öka i Norge

| Text och foto: Björn Lindahl

Norge utökar nästa år föräldraledigheten så att den blir 49 veckor. Men pappamånader och dagisplats till alla barn leder inte automatiskt till att arbetsmarknaden blir mindre könsuppdelad eller att mansdominansen bland cheferna försvinner, varnar professor Hege Skjeie. Hon har lett den hittills största utredningen om jämställdhet i Norge.

När Norge diskuterar jämställdhet lyssnas det noga även i andra länder. För flera norska åtgärder på området har spridit sig över gränsen. Men situationen är inte så rosenröd som den kan verka i festtalen:

- Vi hör ofta att vi lever i jämställdhetslandet. Och jämställdhetshistorien har många exempel på norska innovationer. Världens första jämställdhetsombud, världens första jämställda regering, partnerskapslagen, pappamånader och kvinnokvoter i styrelserummen, sa Hege Skjeie när hon presenterade utredningen ”Politikk for likestilling”.

Foto: Björn Lindahl

Professor Hege Skjeie som lett den hittills största utredningen om jämställdhet i Norge.

- Men i viktiga samhällsinstitutioner är det fortfarande ett stort avstånd mellan jämställdhet som ett värde man lyfter fram och den jämställdhet som utövas i praktiken.

Könsuppdelad arbetsmarknad

Fortfarande har Norge en könsuppdelad arbetsmarknad där många yrken som förskolelärare, sjuksköterskor och sekreterare till mer än 80 procent består av kvinnor, medan andra yrken som byggarbetare, mekaniker och chaufförer nästan till 100 procent består av män.

Fortfarande är tre av fyra chefer män. Av tio områden, från försvaret och näringslivet till kulturen och utbildning är det bara på två områden som fördelningen av chefer med knapp marginal befinner sig innanför målet om att det ska vara minst 40 procent av vardera könet.

Obalansen mellan könen visar sig på två sätt, dels genom att vissa yrken blir kvinnoyrken och andra mansyrken, dels genom att kvinnor inom samma yrke avlönas sämre än män.

Men jämställdhetspolitiken kan idag inte bara inskränkas till att enbart handla om kön. Människor diskrimineras också av andra orsaker, som etnicitet, sexuella preferenser, ålder, och handikapp för att nämna några andra viktiga dimensioner. Utredningen refererar till studier som gjorts i USA som visar att färgade kvinnors livssituation kan vara mer marginaliserad än vad man kunde förvänta om man bara såg på kön och etnicitet.

Mannen har inte alltid mest makt

Samtidigt påpekas det att män inte alltid har mer makt än kvinnor: En vit, norsk medelklasskvinna har i de flesta situationer mer makt än en manlig asylsökande som inte har tillgång till arbetsmarknaden.

Vad föreslår då utredningen som åtgärder för att öka jämställdheten?

  • Utredningen vill att det upprättas ett nytt ämbetsverk, eller direktorat som det kallas, för jämställdhet. Idag finns det ingen som kontrollerar att målen som sätts för jämställdhet verkligen efterlevs.
  • Utredningen vill också ha ett trepartsavtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om jämställdhet. Parterna förhandlar sig fram till vilka mål som bör sättas och de verksamheter som vill skriva under avtalet ska få tillgång till medel ungefär som i avtalet om ett inkluderande arbetsliv. 

Ett av de mest innovativa greppen är att utredningen konstaterar att om könsuppdelningen på arbetsmarknaden ska bli mindre så måste åtgärderna sättas in redan när valet av utbildning görs. Därför vill utredningen att det införs ett speciellt jämställdhetsstipendium. En tredjedel av studielånet ska subventioneras för dem som väljer otraditionella yrkesutbildningar. Det gäller för både killar och tjejer.

I Norge går 85 000 av 228 000 gymnasieelever på en utbildning där det ena könet står för mer än 80 procent av eleverna. För att få upp representationen till mer än 20 procent i alla studier skulle 17 000 elever behöva byta studier. Det ger samtidigt en uppfattning av hur många jämställdhetsstipendier som skulle behöva delas ut. Kostnaden beräknas bli 100 miljoner kronor och är bara en bråkdel av vad utredningen föreslår bör satsas på jämställdheten.

- Vi har inte undersökt om det är tillräckligt med 30 procents subventionering av studielånet för att få elever att byta studieinriktning, säger Hege Skjeie.

För en enskild elev handlar det om drygt 8 000 kronor per år på gymnasiet och nästan 17 000 kronor per år för högre utbildning.

Tredelning av föräldraledigheten

Föräldraledigheten i Norge ska delas i tre delar, där mamman och pappan får 14 veckor vardera efter födelsen medan 18 veckor kan fördelas som de själva vill. Pappakvoten ökar därmed med två veckor jämfört med tidigare.

Jämställdhetsutredningen kritiserar politikerna för att de ofta valt att satsa på åtgärder som kostar mycket, men som inte påverkar jämställdheten så mycket. Föräldraledigheten kostar 16 miljarder norska kronor varje år.

Ändå handlar det dyraste förslaget i utredningen också om föräldraledigheten. Idag beräknas inte mannens ersättning utifrån hans egen lön, utan utifrån vad kvinnan tjänar.

Jämställdhetsutredningen föreslår att män och kvinnor får lika stora rättigheter och att den ges oberoende av yrkesaktivitet. Det skulle kosta nästan 2,8 miljarder norska kronor per år.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment