Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2024 i Spårändring i europeisk politik? i Claes-Mikael Ståhl: Både pengar och solidaritet krävs för den gröna omställningen
Claes-Mikael Ståhl: Både pengar och solidaritet krävs för den gröna omställningen
tema

Claes-Mikael Ståhl: Både pengar och solidaritet krävs för den gröna omställningen

| Tekst: Bengt Rolfer och Gunhild Wallin

Högerpopulister är på frammarsch i Europa och får de starkare makt i parlamentet riskerar både ambitionerna för den gröna omställningen och ett socialt och rättvist Europa tvingas tillbaka. - Vi är oroliga för ännu mer åtstramningar i framtiden, säger Claes-Mikael Ståhl, vice generalsekreterare i Europafacket, EFS.

Det finns en risk att Europaparlamentet inte längre kommer att präglas av en progressiv och solidarisk politik. Högerkrafterna vill också bedriva åtstramningspolitik och se över stabilitets- och tillväxtpakterna.  

EFS är klart för den gröna omställningen. De ser den som nödvändig för att klara klimathotet, men omställningen ses också som en stor sysselsättningsåtgärd. I omvandlingen kan nya kvalitetsjobb skapas och här har, enligt Europafacket, EU en möjlighet att gå före. För att klara den gröna omställningen krävs pengar och solidaritet. Det måste skapas strukturer för omställning så att förändringar mot ett klimatneutralt Europa sker under trygghet och inte hotar vare sig arbetsplatser eller de enskildas välfärd. För att det ska bli verklighet krävs också en omfördelning av pengar, påpekar Claes-Mikael Ståhl,  vice generalsekreterare i Europafacket, EFS.

Claes-Mikael Ståhl, ETUC

Claes-Mikael Ståhl, vice generalsekreterare i Europafacket, EFS. Foto: EFS 

Det kommer att påverka EU:s budget, men också bli en stor utmaning för medlemsländerna att stödja och hjälpa de länder som har längst väg att gå i sin omställning av industrin. I Norden har vi delvis gjort omställningen, men stora delar av Europa har inte gjort det och i och med det är utmaningen men också motståndet större, vilket vi ser nu. Den stora frågan är om det nya parlamentet kommer att orka detta, säger han.

Olyckligt svenskt nej till La Hulpe- deklarationen

Ju större kliv EU tar in i det sociala området, desto starkare växer sig EU:s inflytande över ämnen som traditionellt varit helt och hållet nationella. Det väcker hopp och framtidstro hos många regeringar. Andra, som till exempel den svenska, är skeptiska till EU:s sociala pelare och vill bromsa tendenserna till överstatlighet. Ett uttryck för detta är att Sverige, tillsammans med Österrike, inte skrivit på den så kallade La Hulpe-deklarationen som togs under det belgiska ordförandeskapet i förra veckan. Den drar upp riktlinjerna för hur EU ska driva sysselsättningsfrågorna i Europa mellan 2024 och 2029 och är en frivillig överenskommelse, men skrevs under av alla andra medlemsländer.

- Det är olyckligt att Sverige, inte har skrivit under La Hulpe- deklarationen. Det är en text som ger uttryck för EU:s ambition att engagera sig också i det sociala området. Att Sverige inte vill delta i samarbetet på det sociala området är beklagligt, särskilt som vi har en lång tradition av en stark och utvecklad välfärdsmodell. Den sociala pelaren rymmer utmaningar, men är uttryck för en avsikt för ett socialt Europa. Sverige tar allt mer Storbritanniens roll, det vill säga har en vision att EU framför allt ska vara ett frihandelssamarbete, säger Claes-Mikael Ståhl.

Ester Lynch, generaldirektør, ETUC, under La Hulpe-konferansenFoto: David Jacowbski

EFS-generaldirektör  Esther Lynch var närvarande i La Hulpe, som är en kommun i Belgien. EFS är positivt inställt till La Hulpe-deklarationen. Foto: David Jacowbski

Sedan striden om minimilönefrågan, där en del av den sociala pelaren faktiskt blev ett tvingande direktiv och senare arbetstidsdirektivet, säger den svenska regeringen bestämt nej till att EU ska hantera frågor om lönebildning och välfärd. De ska drivas nationellt. Under ett möte i svenska EU-nämnden betonade statsminister Ulf Kristersson EU:s långsiktiga konkurrenskraft och betydelsen av färre hinder, inte fler. Tillväxt är synonymt med framgång och för att den viktiga inre marknaden med sina 450 miljoner invånare ska användas så effektivt som möjligt behöver handelshindren och reglerna bli färre. Den svenska regeringen prioriterar också att EU:s regler inte ska lägga några hinder för kärnkraftens roll i den gröna omställningen

 På frågan om en växande överstatlighet, svarar Claes-Mikael Ståhl kort och koncist.
 - Vad är alternativet? Kan Sverige göra en grön omställning själv? Landet är för litet och då hjälper det varken att sopsortera eller vidta andra åtgärder. På det sociala området krävs ett samspel mellan överstatlig och nationell kompetens, som kan ge olika utfall beroende av frågeställning.

EFS är positivt inställt till La Hulpe-deklarationen, och menar att den kommer att ge arbetstagarna trygghet och förbättrade arbets- och levnadsvillkor. EFS ser fram emot åtagandet för den sociala pelarens fullständiga genomförande och ser gärna att deklarationen ska ingå i EU:s strategiska agenda och utgöra kärnan i EU:s arbete under de kommande åren. Positivt är också tankarna att det kopplas sociala villkor, så kallad ”social conditionality” för att få EU-bidrag, liksom att det ställs sociala krav på medlemsländernas offentliga upphandlingar, det vill säga när de använder EU-pengar.

 - Förslaget är ett viktigt och stort steg framåt, men märkligt att det dröjt så länge. Det är ju självklart att det ska ställas krav på medlemsstaterna hur EU:s pengar används, säger Claes-Mikael Ståhl.

Ett rättvist och mer socialt Europa

EFS har inför valet till Europaparlamentet tagit fram ett manifest, där de konstaterar att det kommande valet är det viktigaste på många år. I Sverige röstar bara 40 procent av LO-medlemmarna i EU-valet medan 80 procent av akademikerna gör det. Claes-Mikael Ståhl tror att många fler LO-arbetare skulle rösta om de visst hur mycket som sker i EU som också kommer att påverka de svenska jobben.

ETUC-manifest,  EU-valg 2024

 – Det som händer i Europa kan kännas långt borta i Norden, men det är viktigt. Vad händer på mitt jobb? Finns utbildningsmöjligheter? Hur blir vi konkurrenskraftiga? Och kan jag flytta, se världen och lära nytt, säger Claes-Mikael Ståhl.

Valet beskrivs som ett vägskäl mellan de solidariska och progressiva krafter som växte fram under pandemin och åtstramningspolitik. Europafacket uppmanar arbetstagare, studenter, pensionärer och alla européer att gå rösta till Europaparlamentet, att göra sina röster hörda för ett rättvist och mer socialt Europa. ”Social rättvisa i Europa är i kris. Under det senaste året har arbetstagare fått känna av rekordstora reallönesänkningar, medan skrupelfria arbetsgivare fortsätter att göra rekordvinster. Under tiden har EU:s institutioner hotat att återvända till åtstramningspolitik och att öppna för fortsatta avregleringar som ytterligare skulle straffa löntagarna.”

ETUC, manifest, lansering, EU-valg 2024Foto: ETUC

EFS har inför valet till Europaparlamentet tagit fram ett manifest. Här från lanseringen den 15 november förra året. Foto: EFS

Manifestet består av tolv krav, bland andra krav på bättre jobb och inkomster, ett stopp för osäkra jobb och en satsning på bättre arbetsvillkor, stöd till fackföreningar, kollektiva förhandlingar och social dialog, säkra arbeten, nej till åtstramningar och för en ekonomi för människor och planeten, stark industripolitik och offentlig sektor, offentliga bildag för sociala framsteg, garanti för rättvis omställning inom klimat- och digital politik.

En ny trepartöverenskommelse

I slutet av januari möttes parterna ”Val Duchesse Social Partners Summit”, som resulterade i en trepartsöverenskommelse ”för en blomstrande europeisk social dialog”. Den understryker betydelsen av dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare och ses som en fundamental del av EU:s sociala modell.

- Den är ett sätt att väcka till liv den arbetsform som mera byggde på förhandlingar än prat och som var vanliga för tjugo, trettio år sedan. Just nu går arbetet vidare med diskussioner om vad en ”European pact of social dialogue” kan innehålla, säger Claes-Mikael Ståhl.

Dialogen ska bidra till ett ökat ekonomiskt välstånd, förbättrade arbetsvillkor och samtidigt främja konkurrens. Dialogen behövs också för att klara av den gröna omställningen. Just nu är arbetskraftsbrist en av huvudfrågorna. Att skapa kvalitativa jobb och en arbetskraft som har de rätta kunskaperna toppar listan på det som ska göras, särskilt för små och medelstora företag. Den social dialogen ska förstärkas inom EU och det föreslås att en social envoyé upprättas med just det uppdraget.

BusinessEurope står inte bakom den nya sociala pelaren

Inte heller den europeiska arbetsgivarorganisationen BusinessEurope undertecknade La Hulpe-deklarationen, till skillnad från de andra arbetsgivarparterna i SGI och SMEUnited. Det är lättare att förstå, än att Sverige inte skrev under, anser Claes-Mikael Ståhl.

 - Vår uppfattning är att BusinessEurope primärt ser EU-samarbetet som en frihandelsunion och att de vill styra bort från de senaste årens mer socialt orienterade EU, till ett mera konkurrensinriktat.

Även BusinessEurope har en svensk i den högsta ledningen. Han heter Fredrik Persson och är sedan 2022 ordförande i organisationen. Han var tidigare ordförande i Svenskt näringsliv.

Arbeidsliv i Norden har upprepade gånger sökt Fredrik Persson för att höra hans syn på utvecklingen på Europas arbetsmarknad och arbetsmarknadens parters roll i EU:s lagstiftningsarbete. Fredrik Persson har avböjt att bli intervjuad. Vi får därför nöja oss med följande citat från kommissionens pressrelease efter det sociala toppmötet den 20 mars.

 - För att säkerställa att minskningen av koldioxidutsläpp inte leder till en avindustrialisering måste en europeisk industriöverenskommelse (European Industrial Deal) utvecklas med skräddarsydda åtgärder för att stödja omställningen i små och medelstora företag, säger Fredrik Persson.

Europafacket vill ha mer EU-politik

Claes-Mikael Ståhl, är vice generalsekreterare i Europafacket, EFS. På engelska kallas organisationen för ETUC. Den ställer sig positiv till att EU bestämmer mer även i arbetslivet. Foto: EFS

h
This is themeComment