Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2023 i Nordisk mobilitet i Mer kulturkunskap och mindre byråkrati behövs för en rörligare nordisk arbetsmarknad
Mer kulturkunskap och mindre byråkrati behövs för en rörligare nordisk arbetsmarknad
Nyhet

Mer kulturkunskap och mindre byråkrati behövs för en rörligare nordisk arbetsmarknad

| Text: Gunhild Wallin, foto: Björn Lindahl

2030 ska Norden vara världens mest integrerade, hållbara och konkurrenskraftiga region och i den ambitionen är den fria nordiska arbetsmarknaden en viktig pusselbit. Men rörligheten är låg och kan behöva stimuleras både genom administrativa och kulturella insatser, visar färsk forskning.

I nästan 70 år har de nordiska medborgarna haft en gemensam arbetsmarknad. Det har inneburit frihet att kunna röra sig över de nordiska ländernas gränser och ta jobb i vilket nordiskt land som helst.

Men trots möjligheten är det inte mer än 1,7 procent av arbetskraften som väljer att flytta för att arbeta i annat nordiskt land och bara 0,5 procent som bor i ett land och jobbar i ett annat.

Sedan början av 90-talet har migrationen sett liknande ut i de flesta nordiska länderna och territorier, berättar forskarna Anna Lundgren och Ágúst Bogason på forskningsinstitutet Nordregio i Stockholm. I juni publicerade de rapporterna:  ”Competence Mobility – How can labour market mobility in the Nordic Region be increased” och “Restart competence mobility in the Nordic Region”.

- Det är rimligt att den fria rörligheten är en viktig pusselbit för att nå visionen 2020, framför allt i gränsregionerna. Det är där den stora potentialen finns. Genom en större arbetsmarknad finns förutsättningar för bättre matchning vilket skapar fler jobb och högre tillväxt. Idag är dock inte rörligheten mellan länderna så imponerande, utan lägre än genomsnittet i EU. Däremot är rörligheten inom de nordiska länderna ganska hög vid internationella jämförelser, säger seniorforskare Anna Lundgren.

Foto: Nordregio

Anna Lundgren och Ágúst Bogason på forskningsinstitutet Nordregio.

Som en del av projektet har Ágúst Bogason undersökt drivkrafter bakom och hinder för rörlighet på den nordiska arbetsmarknaden i tre regioner – Storköpenhamn, Vestfold Telemark och Grönland. Han har intervjuat ett fyrtiotal representanter för näringslivsorganisationer, kommuner, regioner och fackliga organisationer. Han har också intervjuat de som har valt att söka jobb i annat land eller på andra sidan gränsen. Vilka är lockelserna med att söka dig till ett annat nordiskt land för att arbeta och vad är det som underlättar, respektive hindrar att jobba gränsöverskridande?

- Det är ju inte bara att säga ja till ett jobb på andra sidan gränsen. Du ska ha det andra landets personnummer, digitalt ID, bankkonto och veta hur det fungerar med skatt och pension, förklarar Ágúst Bogason.

Att arbetsmarknaden över gränserna inte är sömlös blev särskilt tydligt under pandemin. När arbetstagare i Sverige plötsligt inte kunde åka till sina arbetsplatser i Norge visade sig skyddsnäten vara otillräckliga. Vem skulle till exempel betala ersättning till de som hindrades från att komma till sina arbeten? Och hur fungerade A-kassan i den här speciella situationen?

Källa: Nordregio

Forskarna på Nordregio har gjort en illustration av hur den del av befolkningen som är född i ett annat nordiskt land fördelar sig. Danmark har den mest differentierade nordiska befolkningen, på Åland kommer de nordiska invandrarna stort sett bara från Finland och  Sverige. Källa: Nordregio.

- Visserligen var det inte så många i antal, men för de individer som drabbades fick oklarheterna stor betydelse, konstaterar Anna Lundgren och Ágúst Bogason.

Drivkrafter, attraktion och hinder för rörlighet

Ett vanligt förekommande skäl för att söka ett jobb i ett annat land är högre lön, eller gynnsam valutakurs. Den norska sjukvården har till exempel länge lockat svenska läkare och sjuksköterskor att ta längre eller kortare jobb i Norge. Nu är den norska kronan svagare och intresset mindre.

- Covid-19 pandemin och de begränsningar av fri rörlighet som följde dämpade rörligheten över gränserna och kan också komma att få effekter över tid för den tillit som behövs för att ta jobb i ett annat nordiskt land, enligt de båda forskarna.

Köpenhamnsområdet har också lockat arbetssökande svenskar i Öresundsregionen med lägre arbetslöshet och högre löner. 2021, det senaste året med fullständig statistik, visar att 16 914 dagligen pendlade över Öresund. 95 procent av dem bodde i Sverige och pendlade till Danmark. Färsk statistik visar en ökning med 17 procent under första halvåret 2022 av svenskar som arbetspendlar till Danmark. Och visst spelar högre lön och större möjligheter att få ett arbete en roll för de som rör sig på den nordiska arbetsmarknaden, men inte enbart. 

 - Attraherar gör också sociala och kulturella aspekter. Det kan vara längtan efter ett äventyr, att pröva något nytt, eller till exempel det vackra norska landskapet, säger Anna Lundgren.

Foto: Björn Lindahl

Norsk natur lockar svenskar, också de som vill jobba i ett annat land. Foto: Björn Lindahl

Men sociala och kulturella skillnader kan också vara ett hinder, särskilt när det gäller språkkunskaper. Äldre generationer har ofta bättre kunskaper i och förståelse för de nordiska språken än de yngre. Det finns också en mängd byråkratiska svårigheter som sätter käppar i hjulet, både för de som flyttar till ett annat nordiskt land och för de som vill bo kvar i hemlandet, men som lockas av arbetsmöjligheter på andra sidan gränsen.

- Det ska vara lätt att göra rätt. Idag finns det ute i regionerna en stor frustration att det tar så lång tid att undanröja byråkratiska hinder och att nationella lagar tar för lite hänsyn till regionernas behov. Många efterlyser större hänsyn till gränsregionerna, säger Anna Lundgren.

Förslag på förbättringar

Anna Lundgren och Ágúst Bogason pekar på tre områden som är viktiga för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det första är att bättre koordinera lagar och regler mellan de nordiska länderna för att i högre grad möjliggöra att arbeta gränsöverskridande. Ett elektroniskt ID som fungerar i alla de nordiska länderna och som ger tillgång till banker och offentlig service, beskriver de som avgörande. De betonar också behovet av att underlätta skattesystem och rätten till social trygghet för gränspendlarna.

Det andra är att stödja initiativ som ökar intresset för nordisk kultur och språk och som underlättar integration. På senare år, också beroende på globaliseringen, har intresset för det nordiska minskat. Det blir därför särskilt viktigt att ha riktade insatser för att öka kunskapen om språk och kultur, inte minst hos unga. För att råda bot på den blygsamma mobiliteten behövs också information om möjligheterna att studera och arbeta i ett annat nordiskt land.

 Det tredje är att satsa mer på nordiskt samarbete på alla nivåer för att stimulera den fria rörligheten mellan de nordiska länderna. 

- Det är viktigt att systemen synkas bättre, så att den som vill arbeta över gränsen eller i ett annat nordiskt land inte tappar sina sociala rättigheter, säger Ágúst Bogason.

Sverige inom synhåll

Kommer man tillräckligt högt, som i tornet vid sidan av det danska Folketinget, ser man Sverige på andra sidan Öresundsbron. Trots det korta avståndet är det ändå inte så många danskar som väljer att flytta dit.

I hela Norden är det mindre än två procent som bor i ett annat nordiskt land.

h
This is themeComment