Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2023 i Norden och Baltikum i LAMPA – lettisk demokratifestival med nordisk inspiration
LAMPA – lettisk demokratifestival med nordisk inspiration
tema

LAMPA – lettisk demokratifestival med nordisk inspiration

| Text och foto: Fayme Alm, också foto av: Otto Strazds

Att stärka den demokratiska samtalskulturen genom att utbyta idéer och söka förståelse för olika ståndpunkter. Det är syftet med LAMPA i Lettland. En årlig festival som startade 2015 och från år till år lockar alltfler besökare.

De blå vimplarna vajar lojt i vinden. Från olika håll strömmar människor i varierande åldrar in i slottsparken som är inbjudande med sin damm och sina dalar mellan de mjuka kullarna.

Solen skiner och många av besökarna söker svalka vid bänkar, bord och stolar under träden. För att betrakta folklivet, för att läska sig med en pappmugg med friskt vatten som delas ut gratis, för att hugga in på tallriken fylld med mat från en av de många matvagnarna. Det är lördag, andra och sista dagen för årets LAMPA, den nionde i ordningen.

- Jag är influencer och ska vara med i en debatt om kvinnans rätt att själv bestämma om hon vill ha barn eller inte, säger hon som jag delar bord med under lunchen. Själv väntar hon sitt andra.

- Trycket är starkt i Lettland på att alla kvinnor ska skaffa barn. Jag tycker det är upp till kvinnan själv att bestämma om hon vill bli mor eller inte, fortsätter hon.

Hennes namn hinner jag inte få innan hon efter att endast fått i sig halva maträtten hastar iväg till debatten. Liksom de flesta av festivalens evenemang kommer den att ske på lettiska, ett språk jag inte behärskar. Får därför nöja mig med att ropa ett ”Good luck” efter henne.

Foto: Fayme Alm

För de yngre besökarna finns ett MINILAMPA. Foto: Fayme Alm

Jag befinner mig i Cēsis I Lettland, cirka 90 kilometer nordöst om Riga. En stad med vackra byggnader och med ruinen av den medeltida borg varifrån halva Baltikum under en period styrdes. En stad och som under 1400-talet blev medlem av Hansaförbundet och som genom århundraden varit utsatt för våldsamheter, bland annat av svenskarna som intog staden två gånger, 1626 och 1701 enligt resehandboken.

Nu skrivs en annan historia. LAMPA bjuder in till evenemang med diskussioner, samtal, workshops, teaterframträdanden, radioutsändningar, pausgympa med mera. Detta år sammanlagt 323 aktiviteter. Alla är välkomna och alla evenemang är avgiftsfria.

- Frihet, demokrati, sunt styrelseskick, ett europeiskt sätt att leva. Det är vad LAMPA vill förmedla. När de baltiska ländernas roll är att skydda EU:s yttre gränser handlar det inte bara om militär säkerhet utan också om samhället och dess resiliens, om vår demokrati.

Det säger Ieva Morica till Arbeidsliv i Norden. Hon är vd för DOTS Foundation for an Open Society, den organisation som skapade LAMPA Conversation Festival.

Photo: Linkedin- Vi på DOTS hörde talas om Folkemødet på danska Bornholm 2014 och fick möjlighet att brainstorma med Zakia Elvang, en demokratiaktivist i Danmark. Vi tittade också på Arvamusfestivalen i Estland, hur den fungerade. Efter det satte vi igång med att skapa en egen festival vars namn blev LAMPA. Sedan 2015 har vi hållit en festival varje år, säger Ieva Morica.

På svenska betyder lettiska lampa just lampa, en tingest som sprider ljus.

DOTS insåg att de inte ensamma kunde mäkta med att genomföra årliga festivaler. Partners sedan starten är Swedbank i Lettland, Cēsis kommun, Armadillo, en kreativ digital byrå, Deep White en kommunikationsbyrå och, Change Agency Spark i Danmark.

- Och så har vi förstås många frivilliga som arbetar med festivalen. Utan dem ingen festival, säger Ieva Morica.

Mötesplatser i olika format

De frivilliga stöter besökarna på hela tiden. Överallt finns det vänliga personer att fråga till råds om ett eller annat. De rör sig bland festivalområdet som är fyllt av mindre arenor, scener, tält, pappkoner med program och karta. Här finns också flera bemannade informationsdiskar. I utkanten av området står tvättställ och flera vad som på svenska kallas bajamajor uppställda.

Den väl genomförda organiseringen bidrar till tillgänglighet och trygghet, det senare något som de två poliser som Arbeidsliv i Nordens utsända stöter på intygar.

-Hittills har allt varit lugnt. Liksom i fjor då inga som helst incidenter inträffade, tillägger de och vandrar vidare. Någon bild på uniformsklädda paret får jag inte ta. Vilket accepteras och respekteras.

Norden på plats

Ziemeļsala, som betyder Nordisk ö, är namnet på ett av tälten. Här håller Nordiska ministerrådet sina programpunkter.

Foto: Otto Strazds, Nordiska ministerådets kontor i Lettland- Det är spännande för oss att vara här. LAMPA är en konversationsfestival och det är det som är vår uppgift, att delta i samtal vars mål är att uppnå förståelse för andras åsikter, säger Stefan Eriksson, chef för det kontor som Nordiska ministerrådet har i Riga, till Arbeidsliv i Norden. Sedan 2021 finns även en mindre filial till kontoret i Daugavpils i östra Lettland.

Nordiska ministerrådet har deltagit i varje LAMPA-festival sedan Stefan Eriksson i sin nuvarande roll 2017 kom till Lettland, med tjänstledighet från svenska utrikesdepartementet.

Han betonar ömsesidigheten mellan Norden och de baltiska staterna och intresset för att utbyta idéer och erfarenheter.

- På 1990-talet handlade det om att föra över kunskap till länderna som skulle bygga upp ett nytt samhälle. Nu är det ett mer jämbördigt samarbete. Generellt finns det ett stort intresse från bägge sidor av att lära av varandra. Inte i första hand att exportera nordiska lösningar till Baltikum, säger Stefan Eriksson.

Från baltisk sida ser man Norden som en förebild man vill lära av, inte kopiera, utan i stället använda sig av erfarenheterna och tillämpa dem när det är möjligt, säger han, och nämner att Nordiska ministerrådet är en organisation med vissa resurser för att främja samarbete, men som inte kan ge pengar till olika projekt i de baltiska staterna på samma sätt som inom Norden.

- Nordiska ministerrådet skapar förutsättningar och kan ibland i de gemensamma nordisk-baltiska projekten ge ekonomiskt bidrag till genomförandet när det finns ett tydligt nordiskt intresse, säger Stefan Eriksson.

Från nordisk sida har man inte glömt bort Baltikum, men har tagit för givet att de baltiska länderna redan är integrerade i den europeiska gemenskapen, anser han.

- Det har funnits en föreställning om att EU tar hand om alla problem. Jag tror det håller på att ändras. Även den regionala nivån är angelägen och då har den fysiska närvaron betydelse. Kriget i Ukraina har påmint oss om Baltikums utsatthet och nu finns ett nyväckt intresse för att starkare knyta samman regionen, säger Stefan Eriksson.

Nordiska värderingar värda att sprida

Tillbaka till Cēsis. Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, har nyss gått av scenen där hon tillsammans med Gints Jegermanis, ambassadör och expert vid lettiska utrikespolitiska institutet, Hilmar Hilmarsson, professor vid Akureyri universitet i Island, Daria Krivonos, futurist och vd för Instituttet for Fremtidsforskning i Köpenhamn, har diskuterat framtidsperspektiven för nordiskt-baltiskt samarbete efter år 2022.

Foto: Otto Strazds, Nordiska ministerrådets kontor i Lettland

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann deltog på en av debatterna under LAMPA-festivalen. Debatten kan ses här:

Det råder inga tvivel om att Karen Ellemann tror på de nordiska ländernas demokratiska värderingar och gärna vill förankra dem i samarbete med de baltiska staterna. Till Arbeidsliv i Norden säger hon:

-Jag är imponerad över arrangemanget och över att så många är intresserade av samhällsfrågor. Det är viktigt att skapa ramar där det också går att tala om svåra saker, så som man gjorde här under seminariet Women in War till exempel.

Karen Elleman nämner också vikten av mötena med NB8, Nordic-Baltic Eight, ett regionalt samarbete mellan Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sweden som liksom LAMPA värnar de demokratiska värderingarna.

Många besökare och många förslag till programpunkter

Inför första årets festivals hade arrangörerna satt 2 000 besökare som succékriterium. Det kom 3 500. Numera är besökarantalet över 20 000. Så många attraheras av programmet som sätts ihop efter att en tävling utlysts.  Festivalens programpunkter är många,

- Vem som helst får ansöka med sin idé eller sitt koncept. Ansökningarna blir sedan bedömda av kärngruppen. Detta år kunde vi endast släppa igenom en tredjedel av alla föreslagna programpunkter. Festivalen får inte bli alltför stor, men vi gläds såklart åt det stora intresset. Det visar att människor vill vara delaktiga, säger Ieva Morica.

Hon berättar vidare att festivalen genomgått flera förändringar och att vissa av dem sker långsamt, andra utan planering.

Foto: Otto Strazds

Arbeidsliv i Nordens Fayme Alm intervjuar Karen Ellemann. Foto: Otto Strazds

 - Ämnen som inte var populära första gången de kom upp som förslag blev det ett senare år. Så programmet speglar de heta ämnena i det lettiska samhället. Vi i kärngruppen försöker hela tiden vara ett steg före och skapa nästa festival ännu bättre än den året innan, säger Ieva Morica.

Aktivt nätverk ger ringar på vattnet

LAMPA ingår Democracy Festivals Associations, ett nätverk som sedan 2018 samlar arrangörer av demokratifestivaler i Europa.

 - Första året var det viktigt för oss att utforma vår plattform och hur programmet skulle gestaltas. Nu kan vi fortsätta utvecklas genom att vara en jämställd partner med de andra medlemmarna. I nätverket lär vi oss av andra och delar med oss av våra egna erfarenheter, säger Ieva Morica.

 I ett mejl till Arbeidsliv i Norden skriver Mia Stuhre, verksamhetsledare för svenska Almedalen:

”LAMPA är, med sina unga år, en fantastisk förebild för oss. Vi tog bland annat Almedalsveckans spelregler från dem. De är modiga och fokuserade på att skapa kreativa mötesplatser.”

LAMPA-festivalen

bjuder för nioende året in till evenemang med diskussioner, samtal, workshops, teaterframträdanden, radioutsändningar, pausgympa med mera. Detta år sammanlagt 323 aktiviteter. Alla är välkomna och alla evenemang är avgiftsfria.

h
This is themeComment