Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Tema: framtidens arbetsliv sett från Reykjavik i ILO:s Guy Ryder hittar inspiration på det problemlösande Island
ILO:s Guy Ryder hittar inspiration på det problemlösande Island
tema

ILO:s Guy Ryder hittar inspiration på det problemlösande Island

| Text och foto: Björn Lindahl

Varför reser ILO:s generaldirektör till Reykjavík som en av de sista städerna han besöker innan organisationen drar igång firandet av sitt 100-årsjubileum? Varför inte Paris eller Rom?

Arbeidsliv i Norden har tagit ut Guy Ryder för att ta en bild. Eftersom han bor på det praktfulla Hotell Borg är det bara några få steg till Alltinget.

- Det är mitt första besök på Island, men jag vet att det där är parlamentet!

- Men för att svara på din fråga. Jag kommer hit för att det är här den nordiska trepartsfamiljen har beslutat att hålla sin konferens i år, säger Guy Ryder.

Även om det är en vacker dag och vårsolen lyser skarpt, så skär vinden genom märg och ben, så vi går in på hotellet och sätter oss i Art Deco-fåtöljerna i lobbyn. Hissdörrarna skulle ha kunnat vara formgivna för Empire State Building, men Guy Ryder verkar inte lägga märke till det, han koncentrerar sig på frågan igen.

- Ända sedan ILO började förbereda sitt hundraårsjubileum och initiativet om Framtidens arbetsliv, så har de nordiska länderna hållit en serie av konferenser. Det började med Helsingfors 2016, därefter Oslo 2017 och i fjol, Stockholm. Konferensserien Future of Work kommer att kulminera här på Island.

- Så vi är här för att det är här den nordiska familjen möts. Inom vår organisation har de nordiska länderna en speciell plats och deras förhållande till ILO är väldigt tätt, säger Guy Ryder.

Medlemmar från starten

- Det handlar förstås om historia. De flesta av de nordiska länderna var med i ILO från första dagen 1919. (Finland kom ett år senare, 1920, och Island ännu lite senare).

- Den nordiska arbetslivsmodellen och sättet som arbetslivsfrågor hanteras i Norden passar naturligt ihop med ILO:s sätt att arbeta och de mål organisationen har. Så den här avslutningskonferensen är väldigt viktig för oss när vi nu går in i vår hundraårsmarkering.

Känslan av ett speciellt förhållande är ömsesidigt. Enligt planen skulle Guy Ryder köras direkt från flygplatsen till ett möte med statsminister Katrín Jakóbsdottir.

Men arbetsmarknadens parter på Island befann sig i slutskedet av förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal i privat sektor. Eftersom regeringen var en del av förhandlingarna och lovat att bidra med ändringar i skatten, så sköts mötet upp en dag. Det är inte en ovanlig situation i de nordiska länderna, där arbetsmarknadens parter visserligen har ansvaret för löneförhandlingarna, men där regeringarna kan underlätta att ett avtal nås på olika sätt. Den ömsesidiga respekten mellan arbetsgivarna, arbetstagarorganisationerna och regeringen är en viktig del av den nordiska modellen och framhävs ofta som en av orsakerna till att de nordiska länderna så ofta hamnar högst upp i olika rangeringar över vilka länder i världen det är bäst att leva i.

Inte bara en Nordisk modell

Guy Ryder är emellertid försiktig med att använda uttrycket ”Nordisk modell” som om det är något som definierats en gång för alla.

- Min erfarenhet är att våra samarbetspartners i Norden aldrig verkar tro att de har funnit den magiska lösningen som kommer att fungera för alltid. Jag tror att det som blivit ännu tydligare under de här åren när vi har diskuterat framtidens arbetsliv tillsammans, är att den nordiska modellen hela tiden förändras. Den står inte stilla. Den kräver en konstant vaksamhet och behöver hela tiden uppdateras.

- Hur mycket av den nordiska modellen kan exporteras till andra länder, som inte delar samma långa historia av samarbete mellan arbetsmarknadens parter?

- Jag tror inte att det hör till ILO:s arbetsuppgifter att exportera modeller, och jag tror inte heller att modellen kan överföras direkt, som ett slags hjärttransplantation.

- Vad vi försöker göra är att inspireras av de goda resultat som uppnås – och det är det många av i Norden – och förklara hur det fungerar här. Så kan man ta och framhäva en del av beståndsdelarna som andra länder också kan genomföra.

Starkt socialt samförstånd

- De nordiska länderna har konstruerat – för det var inte något som uppstod automatiskt – och upprätthållit ett starkt socialt samförstånd om värdet av ett samarbete mellan regeringen, arbetsgivarna och arbetstagarna. Ni har lyckats upprätthålla en hög organisationsgrad, både för fackföreningarna, men också på arbetsgivarsidan. Det har varit en fördel för hela landet, inte bara för arbetstagarna.

- Hur är det med Island – är det lättare att genomföra nya modeller i ett litet land än i ett stort?

- Det är en intressant fråga. Är det lättare att göra saker i en liten skala först? Jag tror att det ibland är fallet. Man kan dra nytta av det och genomföra politiska initiativ i samhällen som är relativt små och homogena.

Den första associationen jag får ör vad som skedde när finanskrisen drabbade Island 2018 efter att finansnäringen haft en vansinnig expansion vilket fick hela det finansiella systemet att braka ihop.

- Vem skulle ha trott att det skulle ske i ett land där som är så välorganiserat, där sammanhållningen är så stor och så demokratisk transparent? Att en så stor katastrof skulle inträffa här verkade helt osannolikt.

”Måste betala priset”

- Men faktum är att om man inte reglerar sin finansiella sektor ordentligt, så får man betala priset för det. Det är det som skedde på Island. Men vad som är anmärkningsvärt är hur snabb återhämtningen var. Jag antyder inte att det var något som skedde av sig själv eller att det var enkelt. Det innebar många svåra och smärtsamma beslut. Men ser man på situationen på arbetsmarknaden idag, så har återhämtningen varit anmärkningsvärd.

- Den isländska modellen skyddade inte landet från katastrofen, men Island tog de rätta besluten för att ta sig ur den och att fortsätta vidare. Det finns en konstant inställning som islänningarna har om att man måste leta efter och fatta de riktiga besluten.

- Det som framförallt karaktäriserar den nordiska modellen är att det egentligen är en modell för att lösa problem. Man konfronterar problemen, som den isländske arbetsministern har sagt, och försöker inte undvika dem. Det gäller att stirra framtiden direkt i ögonen och hitta svar på problemen.

Likalönsstandarden

-Jag tycker att det som Island har gjort vad gäller jämställdhet är fantastiskt, som deras likalönscertifiering. Det är jag en oförbehållen beundrare av. Det är i sig själv ett anmärkningsvärt initiativ och det visar oss något som verkligen ör betydelsefullt.

- Vi har talat om jämställdhet , och ILO har engagerat sig för det under en så lång tid. Lika lön för lika arbeta har varit en del av vår konstitution i hundra år. De viktigaste konventionerna på det området utarbetades för 60 år sedan. Trots det har vi fortfarande problem som lönegapet mellan könen och lägre sysselsättningsgrad för kvinnor.

- Det är uppenbart att enbart lagstiftning inte är tillräckligt, att bara göra de mest självklara sakerna, även om det också är viktigt. Men det är inte tillräckligt.

- Vi behöver nya, kreativa åtgärder. Den isländska certifieringen är ett fantastiskt exempel på just de sorts innovativa processer vi behöver. Så får vi se hur de fungerar, eftersom det fortfarande inte är länge sedan certifieringen började genomförs. Vi får se vilka resultat det kommer att ge, men jag vet att det finns väldigt många andra länder som följer med på vad som sker!

Guy Ryder kommer att få rikligt med möjligheter att tala med den nordiska trepartsfamiljen under sitt besök på Island. Den 3 april möter han många av dem i samband med de nordiska arbetsministrarnas årliga möte, och under den 4 och 5 april hålls konferensen om Framtidens arbetsliv i Reykjavík.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment