Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Tema: framtidens arbetsliv sett från Reykjavik i Likalönsstandarden på Island - arbetsgivarnas bästa vapen?
Likalönsstandarden på Island - arbetsgivarnas bästa vapen?
tema

Likalönsstandarden på Island - arbetsgivarnas bästa vapen?

| Text Guðrún Helga Sigurðardóttir, foto: Friðrik Friðriksson

Från Reykjavík i söder till Sauðárkrókur i norr - över hela Island håller verksamheter nu på att införa likalönsstandarden, som ska få bort löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Men reformen får också kritik eftersom den sägs begränsa arbetstagarnas möjligheter till löneökningar och bonusar.

De största verksdamheterna på Island håller som bäst på och inför likalönsstandarden. Redan nu har knappt 80 företag infört standarden och ännu fler kommer att göra det under årets lopp. De företag som redan har infört standarden har fått en viss erfarenhet av standarden. Kritiska röster anser att standarden begränsar arbetstagarnas möjligheter till löneförhöjningar och belöningar.

- Det enda vi får veta är att det finns en väldigt begränsad löneskillnad mellan individer som har liknande jobb. Alla sekreterare får samma lön, alla specialister har samma lön och alla föreståndare får lika mycket betalt, säger specialist Anna Lea Gestsdóttir.

Anna Lea jobbar på forsknings- och finansieringsmyndigheten Byggðastofnun i Sauðárkrókur på norra Island. Hon är också arbetsplatsens fackföreningsrepresentant så hon är insatt i vad personalen anser om likalönsstandarden och dess nytta för dem. Hon kräver större öppenhet kring lönebesluten på de olika arbetsnivåerna. Hon skulle också gärna vilja ha mer information om likalönsstandarden och hur den fungerar för medarbetarna.

Foto: Friðrik Friðriksson

Anna Lea säger att arbetstagarna upplever att de fastnat inom vissa löneramar och att de inte vet hur de ska gå till väga för att få en löneförhöjning eller om det över huvud taget är möjligt att få det, eftersom likalönsstandarden har införts på arbetsplatsen och begränsar deras möjligheter. Anna Lea undrar om likalönsstandarden gör det omöjligt för enskilda medarbetare att få en löneförhöjning till exempel som följd av en vidareutbildning eller om till exempel en arbetstagares löneförhöjning automatiskt gör att alla arbetstagare i samma grupp får samma löneförhöjning. 

Byggðastofnun finns i staden Sauðárkrókur på nordvästra Island. Staden har ett ökande invånarantal, just nu på cirka 3000 personer. Näringslivet baseras huvudsakligen på lantbruk men också fiskeri. Myndigheten är en av de största arbetsgivarna i Sauðárkrókur med 28 medarbetare. Bland islänningarna är Sauðárkrókur känd för den enda kooperativa handeln som fortfarande finns på Island. Byggðastofnuns personal är alla medlemmar av det medelstora finansförbundet SSF, 4000 medlemmar. 

Skepsis inom finansförbundet

- Likalönsstandarden är det bästa vapen som arbetsgivarna har fått under flera årtionden, säger Friðbert Traustason, finansförbundet Samtök starfsmanna fjármálafyrirtækjas vd på Island.

På Island accepterar man likalönsstandarden och dess nytta för lika lön mellan könen. Fackföreningarna har inte uttalat sig kritiskt om standarden men inom finansförbundet finns det en skepsis mot likalönsstandarden och förbundets vd. Friðbert Traustason ställer sig kritisk till likalönsstandarden. Han frågar om det I själva verket gagnar arbetsgivarna. All personal på Byggðastofnun är medlemmar i finansförbundet. 

Friðbert poängterar att certifieringsföretagen endast certifierar det som de olika företagen på egen hand beslutat utan förhandlingar med arbetstagarna. Företagen fattar själva beslut om hur värdefulla jobben är enligt deras egna kriterier. Ska en ekonom inom kundservice belönas annorlunda än en ekonom som jobbar med aktier? frågar Friðbert och poängterar att en obalans kan uppstå, t ex när företagen fattar beslut om hur de olika rollerna ska belönas.

Motarbetar privata initiativ

Friðbert tror också att likalönsstandarden reducerar arbetstagarnas privata initiativ på jobbet. Likalönsstandarden innebär att alla ska ha lika lön för lika arbete. Risken finns att det inte länge är möjligt att belöna en duktig medarbetare med en löneförhöjning eller någon som har tagit initiativ och jobbar självständigt.  Varför ska en arbetstagare jobba intensivt och visa entusiasm om hon eller han inte har något hopp om att belönas för sin extra insats?

- Jag tycker att företagen ska belöna personal som visar initiativ och kompetens. Likalönsstandarden gör att det inte är möjligt längre, säger Friðbert.

Fortsätter utveckla standarden

Vanligen tror man att kvinnor ska får högre lön i och med likalönsstandarden, men så är inte fallet på regionsforskningsinstitutet Byggðastofnun. Sigurður Árnason har jobbat 11 år som specialist på Byggðastofnun. Han fick en liten justering uppåt av lönen, för några år sedan på grund av likalönsstandarden.

Foto:

Sigurður Árnason  fick högre lön tack vare likalönsstandarden. 

Lönesystemet är enkelt, alla sekreterare har samma lön, alla specialister har samma lön och alla avdelningsföreståndare har samma lön. Personalen på Byggðastofnun diskuterar aldrig löner, men Sigurður anser att införandet av lönestandarden är bra. För att upprätthålla jämställdhet och betala lika löner mäter man hur mycket som ska betalas för de olika jobben. Om det finns brister i systemet, måste man fortsätta utveckla standarden tills den blir perfekt, tycker han.

Obalans i regionerna

 Löneskillnaderna mellan könen är alltid ett samhällsproblem.  Aðalsteinn Þorsteinsson, som är direktör för Byggðastofnun, förklarar att regionerna blir sårbara och det finns risk för ökade samhällsproblem om det finns en obalans mellan könen. Därför var det naturligt för Byggðastofnun att bli en av de första myndigheterna som införde likalönsstandarden på Island.

Arbetet med standarden började 2012 när Byggðastofnun upptäckte att det skulle gå snabbt att införa standarden, eftersom det knappt fanns några löneskillnader mellan könen inom myndigheten. Det svåraste var att klassificera de olika arbetsrollerna och bestämma rangordningen.

Systematiserar lönerna

 Aðalsteinn anser att likalönsstandarden systematiserar lönerna, alla procedurer är dokumenterade och alla lönebeslut motiveras. Det blir en viss disciplin inom lönesystemet, personalen kan lita på att någon inte kan gå in på direktörens kontor och få en löneförhöjning, utan att de övriga också belönas. Men systemet ska också ha flexibiliteten att belöna enskilda medarbetare för ett bra jobb.

Aðalsteinn utanför Byggðastofnun

Aðalsteinn Þorsteinsson, direktör för Byggðastofnun. 

Aðalsteinn har hört att arbetstagare i allmänhet undrar om likalönsstandarden förhindrar deras avtalsfrihet. 

- Lönesystemet baserar sig på stabilitet och jämställdhet. Det skapar positivitet och tillit, men tyvärr är lönerna i praktiken fortfarande hemliga på Island. Det kommer att finnas en viss misstro medan det är så, säger han.

Finansförbundets Friðbert Traustason ifrågasätter att likalönsstandarden kommer att korrigera löneskillnaderna på Island. När företag och myndigheter har fått certifiering så ska det få finnas maximalt 3 procents löneskillnad. Men alla undersökningar hittills har visat samma skillnad, 10-15 procent. Det har fortfarande inte förändrats.

Sauðárkrókur

Sauðárkrókur är en stad på norra Island med 2600 invånare (bilden ovan). Kaupfélag Skagfirðinga är regionens största företag med fiskindustri, mejeri, köttproduktion m.m. Lantbruket är viktigt för regionen som i huvudsak får sina inkomster från matproduktion. Ungefär 100 personer kommer till Sauðárkrókur varje år för att jobba, antingen inom köttproduktionen eller turismen.

Vad är Byggðastofnun?
  • Byggðastofnun är en självständig myndighet som ska förstärka regionerna och näringslivets utveckling på landet.
  • Myndigheten förbereder, planerar och finansierar olika utvecklingsprojekt och lånar pengar för att förstärka regionerna, skapa nya arbetsplatser och bidra till innovativ verksamhet.
  • Byggðastofnun finansieras av den isländska staten.
  • Byggðastofnun har funnits i Sauðárkrókur sedan 1998. Tidigare fanns myndigheten i Reykjavík.
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment