Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Island på rett kjøl i Harpa i Reykjavik: Återuppbyggnadens symbol i Island
Harpa i Reykjavik: Återuppbyggnadens symbol i Island
tema

Harpa i Reykjavik: Återuppbyggnadens symbol i Island

| Text och foto: Guðrún Helga Sigurðardóttir, foto: Nic Lehoux (ovan)

Trots att krisen drabbade Island hårt beslöt islänningarna att fortsätta byggandet av det nya musikhuset Harpa i Reykjavik. Harpa var det enda byggnadsprojekt som pågick under krisen. Nu när ekonomin går bättre har den prisbelönade byggnaden blivit symbolen för återuppbyggnaden av ekonomin i Island.

Harpas historia går långt tillbaka i tiden. Islänningarna började redan 1881 drömma om att bygga ett konserthus men överst på listan stod andra projekt, till exempel nationalteatern och grundandet av Islands symfoniorkester. Det var inte förrän senare som man på riktigt började tänka på ett musikhus. 

Det enda projektet 

Musikentusiaster kom överens om byggandet av konsert- och operahuset 1983 men det var inte förrän under 1990-talet som den isländska staten och Reykjavik stad bestämde sig för att delta i projektet. Den nya byggnaden fick en tomt vid hamnen i Reykjaviks centrum.

Byggandet av Harpa påbörjades under 2007 men stannade av i oktober 2008, när den isländska ekonomin kraschade. I mars 2009 – efter en debatt om det omdiskuterade byggandet skulle fortsätta eller ej - återupptogs byggnadsarbetet igen. Harpa blev det enda byggnadsprojektet som var på gång i Island under flera år efter kraschen.

Därför var det efterlängtad stund för många när byggnaden formellt togs i bruk i augusti 2011 och ljusspelet på byggnadens fasad tändes för första gången. Nu flockas islänningarna och utländska besökare till Harpa när det är någonting intressant på repertoaren eller konferenser av olika slag.

Prisbelönad arkitektur 

Byggnaden fick 2013 den Europeiska unionens pris för samtidsarkitektur, det så kallade Mies van der Rohe-priset för den enastående arkitekturen, med glasfasaden som söker sin inspiration  i den isländska naturen. Fasaden består av flera mindre glas- och stålbitar och liknande spegelbitar finns i taket. Konstnärens idé var att flytta basaltblocken som finns på flera håll i den isländska naturen närmare invånarna. Glasfasaden är inspirerade av pelarbasalt i naturen.

Konstnären leker sedan med ljusen som tänds under den mörka årstiden på Island och som återkastas på byggnadens fasad. Ljuset bildar en magisk ljusshow som påminner om norrsken eller det vackra ljuset och färgerna som reflekteras på himlen under olika tider på året när vädret skiftar.

Enorma förluster

Men Harpa har inte varit lätt för islänningarna. Byggnaden kostade 18,6 miljarder isländska kronor, eller mer än en miljard svenska kronor. Verksamheten förlorade över en miljon isländska kronor i timmen under år 2012 eller över 58 000 svenska kronor. Orsaken? Fastighetsskatten blev högre än planerat, verksamheten blev också dyrare och inkomsterna inte lika höga som beräknat. Skattebetalarna har fått betala.

Harpa byggnadsbild

 En av salongerna på Harpa, fortfarande inte färdigbyggd.

Så dyrt har det blivit att det sommaren 2013 till och med diskuterade om man skulle stänga Harpa helt och hållet. Direktören för Decode Genetics på Island, Kári Stefánsson, sade till RÚV att Island inte har råd med Harpa när universitetssjukhuset Landspítalinn har så stora ekonomiska problem. Harpas ordförande Haraldur Flosi Tryggvason undersökte möjligheten att stänga Harpa. 

Men direktören för Harpa, Halldór Guðmundsson, svarade att skattebetalarna nästan inte skulle tjäna någonting på att  Harpa stängdes. Det krävs tid och tålamod. Verksamheten kan bli vinstbringande. Antalet konferenser ökar och de ger stora inkomster, inte bara Harpa utan också  nationalekonomin drar nytta av dem. 

Fakta om Harpa 1

Arkitekten bakom Harpa heter Henning Larsen från Köpenhamn i samarbete med Batteríið arkitektar i Hafnarfjörður, Island.

Konstnären Ólafur Elíasson designade glasfasaden i samarbete med arkitekterna. 

Harpa tilldelades Mies van Der Rohes-priset 2013. 

Priset är Europeiska unionens och Barcelonabaserade Mies van der Rohe-institutionens arkitekturpris.

Priset utdelas vartannat år. 

År 2013 utnämndes 350 byggnader från 37 länder i Europa. I motiveringen till priset heter det:

"Där det uppstår på gränsen mellan land och hav, fångar och reflekterar det kristalliniska byggverket ljuset och främjar en dialog mellan byggnaden, staden och det omgivande landskapet. En huvudtanke är att dematerialisera byggnaden som en statisk enhet och låta det svara på de omgivande färgerna i stadens ljus, havets och himlens glöd."

Harpa fasad

Foto: Nic Lehoux

 

Fakta om Harpa 2

Konsert- och operahuset Harpa är 28.000 kvadratmeter stort, takhöjden är 43 meter.

Byggnaden har tre stora konsertsalar och många mindre möteslokaler. Två restauranger finns i byggnaden. 

Kostnaderna för byggandet var 18,6 miljarder isländska kronor eller över 1 miljard svenska kronor

h
This is themeComment