Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2013 i Norden leter etter løsninger på ungdomsarbeidsledigheten i Forskare: trubbiga åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
Forskare: trubbiga åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
tema

Forskare: trubbiga åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

| Text och foto: Björn Lindahl

Det är svårt att hitta politiska åtgärder som träffar rätt när man vill få fler ungdomar i jobb. Den kraftiga sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar i Sverige 2007 och 2009 har lett till få nya jobb.

- Att minska arbetsgivaravgiften är ett dyrt sätt att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för de unga, säger Per Skedinger på Institutet för Näringslivsforskning.

Som en del av den nordiska konferensen om ungdomsarbetslöshet i Stockholm 15-16 maj, presenterar en rad nordiska forskare resultaten av sina forskningsprojekt om ungdomsarbetslösheten. Det sker i regi av tidskriften Nordic Economic Policy Review, NEPR, där forskningsartiklarna också publiceras.

De negativa effekterna av ungdomsarbetslöshet är välkända. Ungdomar som blir arbetslösa får en svagare löneutveckling hela livet än ungdomar som inte blev det, visar flera brittiska studier.

Även norska ungdomar i fara

Øivind A Nielsen och Kathrine Holm Reiso på Norges Handelshøyskole har också undersökt den ökade risken för att bli arbetslös senare i livet, om man varit arbetslös tidigare. De har sett på alla norska ungdomar 15-24 år och drar slutsatsen att för män så är risken 30 procentenheter högre att bli arbetslös igen ett år efteråt, jämfört med dem som inte blev arbetslösa.  Risken faller, så att fem år efter att de var arbetslösa så är risken fem procentenheter högre. För kvinnor är risken något lägre, men kurvan ser likadan ut.

Enigheten om farorna med ungdomsarbetslöshet bland forskarna leder emellertid inte till tydliga råd om vilka åtgärder som hjälper för att bekämpa den. Delvis handlar det om faktorer som politikerna inte kan påverka, som vilka föräldrar och sociala kontakter ungdomarna har.

Det är inte i första hand subventioner som arbetsgivarna är ute efter när det ska fatta beslutet om de ska anställa en ungdom eller inte. Informell information är väl så viktig. När en arbetsgivare ska anställa en ungdom som inte haft ett fast jobb tidigare är de informella kontakterna viktigare än senare i livet, då yrkeserfarenhet och referenser från tidigare arbetsplatser ger ett bättre informationsunderlag.

Nätverkens betydelse

Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans på det svenska Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har gått igenom litteraturen om nätverkens betydelse för ungdomarnas möjlighet att få sitt första jobb. De har också gjort en registerstudie av de ungdomar som gått på gymnasieskolans yrkesprogram. Det är till skillnad från de akademiska linjerna inriktade på speciella yrken. Hälften av de svenska ungdomarna tar en sådan utbildning. Jämfört med Danmark är lärlingsplatser inte något som är utbrett, men fem veckor per år ska eleverna vara ute på en arbetsplats.

Tidigare forskning visar att en tredjedel av ungdomarna fick sitt jobb på grund av det sociala nätverket de hade, en tredjedel fick det genom ansökningar och en tredjedel genom formella kanaler som arbetsförmedlingen.

Oskar Nordström SkansOskar Nordström Skans har tidigare visat att föräldrarna har en stor betydelse och att flickor ofta börjar på mammans jobb, medan pojkarna följer pappan.

Den direkta effekten av att föräldern arbetar på en viss arbetsplats på barnets sannolikhet att börja sin karriär där, är åtta procentenheter för pappor och fem och en halv procentenheter för mammor.

Sommarjobb viktigt

En ny studie av vad som skedde med 39 000 19-åringar som gick ut ur gymnasieskolans yrkesprogram 2006 visar att sommarjobb och deltidsjobb – och de sociala kontakter det gett – ger en större chans för att ungdomarna har ett fast jobb, fem månader efter examen.

Bland de ungdomar som inte hade sommar- eller deltidsjobb hade 31 procent ett fast jobb. Bland de ungdomar som hade den erfarenheten, ökade den andelen till 38 procent.

Hur kan då detta vara användbart när politiken utformas för att minska ungdomsarbetslösheten. Vilka föräldrar ungdomarna har kan inte myndigheterna påverka, men att lägga till rätta för sommarjobb och deltidsjobb är viktigt. Jämför man på samma arbetsplats har de som haft sommarjobb 35 procents högre sannolikhet att få jobb där än de som inte haft det.

Rädslan för att anställa fel person

Enligt Lena Hensvik och Oskar Nordström kan rädslan hos arbetsgivarna att anställa fel person förklara varför de bara i mindre grad utnyttjar de generösa subventioner som finns för ungdomsjobb i Sverige.

Per Skedinger på Institutet för Näringslivsforskning har undersökt effekten av skattelättnader för ungdomsjobb. Han drar slutsatsen att det är ett dyrt sätt att minska ungdomsarbetslösheten på.Per Skedinger

Den svenska regeringen införde i två omgångar, 2007 och 2009, sänkningar av arbetsgivaravgiften för ungdomar i åldern 19-25 år. Först sänktes avgiften med 11,1 procentenheter, från 32,42 procent till 21,32 procent från 1 juli 2007. Från januari 2009 sänktes avgiften ytterligare, till 15,52 procent.

Tidigare studier visar att faran är stor för att subventionerna leder till att lönenivån ökar på sikt och att sysselsättningseffekten därför raderas ut. Arbetsgivaren kan också ta ut den sänkta arbetsgivaravgiften som vinst, utan att anställa fler ungdomar.

Per Skedinger har gjort en studie enbart inom handeln, som är en betydelsefull arbetsgivare för ungdomar. Han drar slutsatsen att få nya nytt jobb skapats där tack vare sänkt arbetsgivaravgift.

Mer intensiva åtgärder ger också fler sjukskrivna

 

Tre danska forskare på Aarhus universitet, Jonas Maibom Pedersen, Michael Rosholm och Michael Svarer, ser på om arbetsmarknadsåtgärder kan minska ungdomsarbetslösheten ur ett danskt perspektiv. De drar slutsatsen att de intensivare arbetsmarknadsåtgärderna efter att finanskrisen bröt ut 2008 kan ha lett till att färre ungdomar jobbade. Men detta var ett önskvärt resultat, eftersom det innebar att ungdomarna istället förbättrade sin utbildning.

Den danska arbetsmarknadspolitiken presenteras ofta under namnet flexicurity, vilket innebär att det är lätt för arbetsgivarna att säga upp anställda, kopplat med en hög arbetslöshetsersättning och många arbetsmarknadsåtgärder.

De tre forskarna studerade en grupp som där arbetsmarknadsåtgärderna trappades upp i form av fler möten med de anställda på arbetsförmedlingen och mer aktivering. Dilemmat är emellertid att den positiva effekten av att ungdomarna studerade mer uppvägs av den negativa effekten att de mer intensiva åtgärder pressade fler arbetslösa till att bli sjukskrivna. Som det står i studien: ”kanske som ett försök att komma undan den intensifierade behandlingen eller som en följd av ökade påtryckningar och press, vilket kan leda till en ännu längre väg tillbaka till sysselsättning”.

 

Anders Borg

Sveriges finansminister Anders Borg öppnade en forskarkonferens om ungdomsarbetslöshet dagen innan den stora nordiska konferensen på Fryshuset. Forskarna har lättare för att påpeka vad som inte fungerar än att ha klara svar på vad som bör göras.

Logo ungdom Ungdomen i fokus

Den 16 maj står Sverige värd för ett nordiskt arbetsmarknadsmöte som hålls på Fryshuset i Stockholm. Mötet hålls inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Inför mötet har arbetsmarknadsministrarna från de nordiska länderna och självstyrande områdena bjudits in för att delta i en paneldebatt om ungas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Diskussionerna kommer särskilt att fokusera på de ungdomar som har svårast att komma in på arbetsmarknaden, och vilka åtgärder som behövs för att motverka att unga hamnar i långvarigt utanförskap.

Sverige representeras på mötet av arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och finansminister Anders Borg. Även statsminister Fredrik Reinfeldt deltar tillsammans med sina nordiska statsministerkollegor.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment