Unga drabbas hårdast av krisen - Sverige på beklaglig förstaplats

Statistik om arbetsmarknaden är alltid knepigt. Men att fånga in ungdomarnas arbetslöshet är ännu svårare, eftersom de har fler tillfälliga jobb, byter mellan studier och arbete och är svårare att hitta för de som gör statistiken. I vissa länder används till exempel telefonregister som urvalsmetod, medan unga ofta bara har mobiltelefoner.
I den senaste kvartalsrapporten om arbetsmarknadssituationen i Sverige, har Statistiska Centralbyrå en temartikel om svårigheterna att jämföra ungdomsarbetslösheten i Europa.
– Trots många års arbete för harmoniseringen av den europeiska statistiken har medlemsländerna olika förutsättningar och traditioner. Detta medför att länderna följer Eurostats riktlinjer på olika sätt, skriver Daniel Samuelsson och Krister Näsén.
På några områden följer vissa länder inte Eurostats rekommendationer. Island har åldersindelningen 16–24 år istället för 15–24, eftersom islänningarna först får ett personnummer när de är 16 år. Italien har också samma åldersindelning, men där beror det på att det är olagligt för 15-åringar att arbeta.
– I Nederländerna finns det ett tilläggskrav till EU:s definition för att räknas som arbetslös. Där krävs det inte bara att personen är utan arbete, tillgänglig för arbete och söker arbete för att klassificeras som arbetslös utan även att personen måste uttrycka en vilja att ha ett arbete, säger Daniel Samuelsson.

Fem gånger högre

2008 var arbetslösheten för 15-24-åringarna i Sverige nästan fem gånger högre än för de som är 25–74 år. Det är den största skillnaden i Europa. På tredje och fjärde plats kommer Norge och Island. Där är ungdomsarbetslösheten fyra gånger så stor. Finland ligger på åttonde plats med drygt tre gånger så hög ungdomsarbetslöshet, medan Danmark kommer på tolfte plats med en något mindre skillnad; tre gånger så hög ungdomsarbetslöshet som resten av befolkningen.
Kan något av skillnaderna förklaras genom att mätmetoderna skiljer sig? Ja, enligt SCB, som emellertid inte uppskattar mer än att ungdomsarbetslöshetstalet skulle varit 9 000 personer lägre om 15-åringarna tog bort ur den svenska statistiken. De övriga faktorerna är för svåra att beräkna.
En annan skillnad är hur den grupp som undersöks väljs ut. Inom statistik kallas det för målpopulationen. Handlar det om individuella eller kollektiva hushåll?

Mobiltelefonen påverkar

– Det är en relevant fråga för ungdomsarbetslösheten eftersom det är vanligt att studenter bor i kollektiva hushåll. Om inte dessa ingår kan antalet studenter som söker arbete underskattas.
I de nordiska länderna och Schweiz används individen och inte hushållen som urval, vilket ger de mest korrekta talen. Men hur hittar man personerna? Schweizarna använder telefonregister, som bara täcker 90 procent av befolkningen.
Att använda ett telefonregister kan leda till undertäckning av ungdomar då det är vanligt att man endast har mobiltelefon.
För fler exempel på statistiska snubbeltrådar läs mer på:

Arbetskraftsundersökningarna (AKU), andra kvartalet 2009