Arbeidsrett
Fremtidens arbeidsliv - sentralt i nytt nordisk samarbeidsprogram
Nytt samarbeidsprogram, et omfattende nordisk prosjekt om fremtidens arbeidsliv, en vending i tenkningen om arbeidsmiljøet og økt vekt på arbeidslivet som arena for integrering, var saker arbeids- og sosialminister Anniken Hauglie løftet frem ved avslutningen av det norske formannskapet i Nordisk ministerråd 2017.
Europa til felts mot sosial urett – viser Norden vei?
Den sosiale pilaren har vært etterlyst i Europas utvikling. Toppmøtet i Göteborg tegner en ny fremtid. Ikke alle ser lyst på resultatet. Heller ikke Norden går i samlet tropp. Når nasjonale interesser settes på prøve, og næringslivet sier nei, brøyter det vei for uenighet. Det handler om politikk og mer pekuniære saker.
Folket och facket ställer EU mot väggen om den sociala pelaren
Med en blandning av slagord från arbetarrörelsen, kanelbullar och smågodis försöker den svenska regeringen, med statsminister Stefan Löfven i spetsen, att ge EU en annan framtoning. Under det sociala toppmötet i Göteborg satt arbetsmarknadens parter bokstavligen vid samma bord som statsministrarna och EU-kommissionärerna.
Arbejdsgivere: EU’s sociale søjle truer den nordiske model
EU’s nye sociale søjle kan underminere den nordiske model på arbejdsmarkedet, frygter nordiske arbejdsgivere, der agter at forsvare modellen med næb og klør. Den kamp bliver nødvendig, forudser en dansk arbejdsmarkedsforsker.
Sverige: ny jobbform för flyktingar och långtidsarbetslösa
En principöverenskommelse som ska underlätta för flyktingar och långtidsarbetslösa att få jobb i Sverige har slutits mellan den privata arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och svenska LO.
Tema: Norden i Europa
Norden og EU er tema når vi setter fokus på Det sosiale toppmøtet i Göteborg 17. november, der EUs sosiale pilar ble presentert og undertegnet. Er det grunn til å frykte at den sosiale pilaren skal utfordre den nordiske modellen? Eller at den skal forbli fine målsettinger som ikke får praktiske følger? Vi undersøker hva den sosiale pilaren innebærer, hvilke synspunkter den internasjonale fagbevegelsen og arbeidsgiverne har og hva Europas regjeringssjefer mener.
Dansk strategi for deleøkonomi er kun første skridt
Regeringens længe ventede strategi for deleøkonomi tager et første lille skridt mod regulering af deleøkonomien i Danmark, men der er brug for mere, lyder reaktionen fra arbejdsmarkedets parter.
EU-domstolen avgör lönetvist i finska SOS-barnbyar
Hur mycket kan en frivillig organisation kräva att deras anställda ska ställa upp? 24 timmar om dygnet? I en ny dom slår EU-domstolen fast att det inte finns några skäl till att barnbyföräldrarnas arbete ska undantas från EU:s arbetstidsdirektiv.
Enighet om vad som är minimilön för byggarbetare i Sverige
Efter snart tio års trätande har Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) och dess motpart Sveriges Byggindustrier (BI) kommit överens om vad som ska ingå i ”minimilönen” för byggnadsarbetare som utstationeras till Sverige. Parternas tanke är att samma villkor också ska användas när svenska myndigheter upphandlar byggentreprenader.
Ska inhyrd arbetskraft kvoteras?
Den borgerliga norska regeringen vill införa en kvot på 10-15 procent som den högsta andelen av arbetskraften som kan vara inhyrd på en arbetsplats. Oppositionen vill gå ännu längre.
EU-domstolen: Huvudduk kan förbjudas - i vissa fall
Det kan vara tillåtet för arbetsgivare att förbjuda anställda att bära speciella kläder som visar en politisk, filosofisk eller religiös inställning. Det har EU-domstolen slagit fast. Men reglerna får inte var indirekt diskriminerande.
Årslång facklig konflikt i svenska hamnar kan ge lagändring
En årslång konflikt i Göteborgs hamn har fått den svenska regeringen att överväga ändringar i reglerna om fackliga stridsåtgärder. En orsak till att den blivit så långdragen är en till synes olöslig revirkamp mellan två fackförbund som båda organiserar hamnarbetare.
Plattformøkonomi, på hvilke vilkår?
Utgjør den digitale plattformøkonomien en fare for den nordiske modellen? Eller er modellen så robust at Norden kan sette betingelser og rammer for den voksende plattformkapitalismen? Hvilke strategier trengs for å påvirke utviklingen? Er en egen nordisk plattformøkonomi mulig? Arbeidsliv i Norden setter fremtidens arbeidsliv I fokus.
Plattformøkonomien: Hvordan regulere arbeidslivet når algoritmene er sjefen?
Regulering er et kjernespørsmål når Nordiske land diskuterer den digitale plattformøkonomien. Utfordringen er å sikre gode arbeidsvilkår for individet, like betingelser for business og skatteinngang til staten. Ny teknologi er bra, men plattformene må utvikles i tråd med arbeidsmarkedet for øvrig.
Ingen modell passar alla: Tre företag om delningsekonomin
Uber och Airbnb har fått mest uppmärksamhet men nya plattformsföretag utvecklas hela tiden. Finn.no, Cool Company och Ework Group är tre exempel på företag i Norden som använder sig av digitala plattformar för att koppla ihop kunder med olika sorters tjänster.
Delningsekonomin och effekten på arbetsmarknaden
Hur stor är egentligen delningsekonomin i Norden? Och hur ska den definieras? Är det något som kännetecknar delningsekonomin är att den kan delas upp på olika sätt beroende på om det man tycker är viktigt är arbetsförhållanden, frivillighet eller teknik.
En nordisk modell för juste plattformsekonomi
Visionen är att ett nordiskt partssamarbete ska verka för att arbetsmarknadens avtal och regelverk blir en del av de digitala plattformar som organiserar och fördelar arbete. – Vi vill ta fram en distinkt nordisk variant av plattformsekonomin och underlätta för arbetsgivarna att vara bra, säger Fredrik Söderqvist från fackföreningen Unionen.
Från fattigdom till drömresa till Bali tack vare Airbnb
Delningsekonomin frodas på Island, utan att det har haft några stora negativa konsekvenser för arbetsmarknaden på Island. Utvecklingen har ägt rum på helt egna villkor - drivet av turismen. Islänningarna delar med sig bostäder och bilar till turisterna. Isländska skattemyndigheter ska nu samarbeta med Airbnb.
Lex Laval revideras i Sverige - men vad blir effekten?
Nu ska svenska fackliga organisationer åter kunna vidta stridsåtgärder för att få utländska företag att teckna kollektivavtal för sina utstationerade arbetstagare. Det föreslår den svenska regeringen som menar att de begränsningar som infördes med den så kallade lex Laval går för långt. I praktiken lär skillnaden inte bli fullt så dramatisk som det kan låta.
Norge i juridisk knipa om utstationeringsdirektivet
I Norge är det arbetsmarknadens parter som har ansvar för lönebildningen och därför är det de som måste lösa problemet. Det är den norska regeringens budskap till Eftas övervakningsmyndighet ESA.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
