Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2021 i Nordiskt samarbete under extrema förhållanden
Leder

Nordiskt samarbete under extrema förhållanden

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

I år fyller Nordiska ministerrådet 50 år. Det sker i en tid där samarbetet mellan de nordiska länderna utmanats mer än någon gång sedan 1971. Men det finns också mycket som har fungerat och nya insikter om vad de öppna gränserna betyder.

Det var på Nordiska rådets 19:e session i Köpenhamn, den 13-18 februari 1971, som statsministrarna meddelade att de nordiska regeringarna skulle formalisera sitt samarbete.

Ett av de första besluten som ministerrådet fick ansvaret för var att upprätta ett nordiskt vulkanologiskt institut i Reykjavik. Nordvulk har den senaste tiden haft bråda dagar i samband med det första vulkanutbrottet på 800 år i Reyjkanes, fyra mil från huvudstaden.

Nästan femtio års forskning på vulkaner gör att islänningarna med en stor grad av säkerhet räknar med att detta är ett litet vulkanutbrott, som inte kommer att hota huvudstaden.

Coronapandemin är en nästan lika sällsynt händelse.

- Vi ska minnas att detta är en hundraårsupplevelse, sa Vibeke Rovsing Lauritzen, Danmarks ambassadör i Stockholm, på ett av de fem seminarier som ministerrådet arrangerade på Nordens dag den 23 februari, som en del av firandet av 50-årsjubileet.

Arbeidsliv i Norden rapporterar i det här numret från två av webinaren. I det ena jämfördes Norden med en familj i behov av terapi.

I det andra konstaterades det att det behövs ett intensivt nordiskt samarbete för att medborgare i Norden ska ha tillit till att söka arbete, studera eller köpa fritidsegendomar i ett annat land, på samma sätt som innan coronakrisen.

Gränsregionen i norr mellan Finland och Sverige är ett av de områden som vuxit ihop mest. Nu har det gått ett helt år med strypt trafik över gränsen. Vi skildrar det ur en finsk gränsbevakares och en finsk sjuksköterskas perspektiv – och med suggestiva bilder av Cata Portin.

Jämställdhet har alltid varit ett nordiskt honnörsord. Vi kikar som vanligt på hur det står till på 24 olika maktpositioner i varje land på kvinnodagen den 8 mars och beskriver vägen från någon enstaka kvinnlig minister 1971, till idag, då fyra av fem nordiska statsministrar är kvinnor.

Det har varit en lång kamp, men fortfarande finns det yrken där skillnaderna mellan könen är stora. NIKK har på Ministerrådets uppdrag gått igenom forskningen på varför bara 32 procent av de som tar en utbildning i naturvetenskap, teknik och matematik är kvinnor, medan 68 procent är män.

Slutsatsen som dras är att man kan inte tro att förhållandet ändras bara genom att försöka motivera kvinnorna, när de inte får samma lön för samma arbete. i yrken som uppfattas som manliga.

Vi möter 25-åriga Ingvild Wang i Trondheim, som valde en av de mest manliga utbildningarna och som ofta sitter som ensam kvinna på möten, men som älskar sitt jobb. Hon skruvade isär radioapparater som liten och lärde sig vad sinus och cosinus var på skidutflykter. Hon har haft sin andel av teknologiläger för kvinnor, men är trots allt optimist.

- Jag tror sådana arrangemang har haft en effekt och är viktiga. Men de kommer inte behövas lika mycket i framtiden, säger hon.

Det finns emellertid inte längre bara två kön att ta ställning till. Vi beskriver vad det betyder att gå igenom en hbqti-certificering, som Dunkers kulturhus i Helsingborg gjort. Visserligen handlar kurserna om homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. Men erfarenheterna ger också mer generella insikter om hur besökare bör bemötas och miljöer utformas.

Några av de viktigaste megatrender som påverkar våra samhällen är digitaliseringen, klimatförändringen och globaliseringen.

- Digitaliseringen kan inte bara genomföras i ett land. De nationella systemen måste kunna tala med varandra. Inget land kan genomföra en effektiv politik på det området på egen hand, påpekar Pyry Niemi, som leder Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling i Norden.

Den gröna omställning som krävs för att nå klimatmålen kan inte heller genomföras bara med beslut uppifrån. The Global Deal är ett initiativ för att stärka den sociala dialogen. Det startades av Sverige tillsammans med ILO och OECD, där det nu har sitt sekretariat. Hur kommer det att gå med det initiativet när OECD byter generalsekreterare?

För de nordiska länderna uppfattas EU-kommissionens förslag om minimilöner som ett steg tillbaka för hur arbetslivet ska organiseras. Kerstin Ahlberg, vår expert på arbetsrätt, berättar om den senaste utvecklingen i den frågan.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment