Artikler av Gunhild Wallin
Hålet som måste fyllas: energikrisen och den gröna omställningen inom EU
Aldrig har det funnits så mycket pengar till grön omställning i Europa. Men så startade Ryssland krig mot Ukraina. Svaret från EU blev att strypa import av gas och andra fossila bränslen från Ryssland. Hur kommer detta att påverka den gröna omställningen? Kommer tempot att höjas eller måste man nu dra i nödbromsen? Svaret kan bli – både och.
Arbete mot våld i nära relationer gav jämställdhetspris
I fyra år har Arbetsförmedlingen arbetat för att öka upptäckten av våld i nära relationer, ofta en dold orsak till långtidsarbetslöshet. De har utbildat 6000 medarbetare, men också leverantörer och kunder. För det vann de det Svenska Jämställdhetspriset 2022.
Forskningen som vill förstå och möta framtidens utmaningar i arbetslivet
Grön omställning, globalisering och artificiell intelligens är några av de många förändringar som påverkar arbetslivet nu och i framtiden. Sedan 2017 pågår ett tioårigt forskningsprogram i Sverige för att förstå och möta framtidens utmaningar i arbetslivet.
Ny svensk delegation i kampen mot arbetslivskriminalitet
Den 27 september tog svenska regeringen ytterligare ett steg för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Då presenterades en ny delegation som under tre år ska öka kunskapen om arbetslivskriminalitet och stödja de aktörer som arbetar för att stoppa den.
Den svajande svenska tilliten - stor skillnad på Södermalm och Rågsved
Den mellanmänskliga tilliten i Sverige är hög, liksom i övriga Norden. Och trots pandemin och dödskjutningar är den svenska tilliten god i internationell jämförelse. Men på lokal nivå visas ett stort och växande gap mellan hög- och lågtillhetsområden, enligt nyligen publicerade Tillitsbarometern.
Hur påverkar Sveriges regeringskris reformeringen av arbetsrätten?
I början av juni presenterade regeringen sitt bidrag till en reformering av arbetsrätten och sköt till 11 miljarder per år till omställning och studier. Så kom regeringskrisen och frågan är nu vad som händer med den infekterade frågan om lagen om anställningsskydd.
Nordiskt samarbete – ”must have” or ”nice to have”
Pandemin har ökat polariseringen mellan de nordiska länderna och tilliten har minskat mellan de nordiska medborgarna. Det gäller särskilt de som bor långt ifrån varandra, medan förtroendet tagit mindre skada i gränsregionerna där man känner varandra.
Unga vill veta mer om arbetsmiljö
Ett nordiskt projekt vill stärka arbetsmiljökunskaperna för unga redan i grundskolan. Just nu pågår ett arbete med att utveckla korta informationsblock om arbetsmiljö för högstadiet på Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle. Förhoppningen är att det på sikt ska spridas i hela Norden.
Grön omställning skapar storindustri i norra Sverige
När företaget Northvolt nu bygger sin elbilsbatterifabrik i västerbottniska Skellefteå, är det en av de största industrisatsningarna i svensk historia. Inom fem år ska 3000 personer anställas för produktion av ett bilbatteri som är miljövänligt i alla led – både i funktion och produktion.
Norden – som en familj i behov av terapi?
Pandemin har utmanat både det nordiska samarbetet och tilliten mellan medborgare i Norden. Men många av framtidens utmaningar kräver att länderna gör gemensam sak, som klimat, välfärd och hållbart byggande. Det nordiska samarbetet är livsviktigt, betonar Finland, ordförandeland i Nordiska Ministerrådet 2021.
Kvinnolönerna ökar – men skillnaden i livsinkomster står still
I ett livsperspektiv har svenska kvinnor i genomsnitt 77,7 procent av männens totala inkomster – en skillnad som varit oförändrad sedan 1995 och som i snitt betyder 3,2 miljoner kronor. Och myndigheterna bidrar till den utvecklingen, konstaterar Kommissionen för jämställda livsinkomster i sin första rapport.
Kan vi mer om USA än Europa?
Det är många som blivit experter på amerikansk politik det senaste året. För ett par dagar sedan lämnade Donald Trump Vita huset och Joe Biden svors in som USA:s 46:e president. Maktskiftet får också konsekvenser för Norden och Europa.
Minimilöner i EU - sista striden för de nordiska facken?
2021 ser ut att bli ett avgörande år för frågan om lagstadgade minimilöner i Europa. Diskussionen har pågått länge och meningarna går isär, men den 28 oktober satte EU-kommissionen ner foten. Då presenterades ett direktivförslag som under året ska behandlas av Rådet och EU-parlamentet.
Danmark och Sverige visar gult kort i EU mot förslaget om minimilöner
Sveriges riksdag och det danska folketinget vill att EU-kommissionen drar tillbaka direktivförslaget om lagstadgade minimilöner. De båda parlamenten visar ett så kallat gult kort och menar att förslaget strider mot EU:s närhetsprincip.
Sex EU-parlamentariker om minimilöner
Direktivförslaget om lagstadgade minimilöner har ännu inte behandlats av Europaparlamentet. Men för drygt ett år sedan uppmanade parlamentet med bred majoritet (422 röster mot 131) kommissionen att lägga fram ett förslag för att säkerställa att varje arbetstagare i unionen får en rättvis minimilön.
Fyra forskare om minimilöner
En positiv utveckling för låginkomsttagarna i Europa eller en urholkning av den nordiska avtalsmodellen? När forskarna ser på EU:s förslag till direktiv om lagstadgad minimilön skiftar analyserna beroende på forskningsområde och perspektiv.
Olika syn på vad som är solidaritet i frågan om minimilöner
Oenigheten i EU kring direktivförslaget om lagstadgade minimilöner sätter fokus på frågan om solidaritet, men också på det utanförskap och de dåliga löner och villkor som råder i många branscher i Europa
Får de med funktionshinder också plats på framtidens arbetsplats?
Det är inte brist på teknik som är problemet för att skapa möjligheter för människor med funktionsvariationer att komma in på arbetsmarknaden. Det stora hindret är mentaliteten både hos arbetsgivare och samhället och för att komma vidare krävs större insatser än en ”quick fix”.
Den svenska arbetsrätten – ett drama i många akter
Arbetsrätten fortsätter att vara ett hett tema i den svenska politiken. Oenighet kring arbetsrätten väcker gång på gång frågan om regeringen kan sitta kvar. Den visar också på oenighet mellan socialdemokraterna och LO.
Den livsviktiga kommunikationen
Coronapandemin fortsätter att påverka de nordiska samhällena, som hittills stort sett slutit upp bakom sina regeringar och myndigheter. I Islands näst största stad Akureyri, har till och med partipolitiken lagts till sida och alla partier är nu med och styr kommunen.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
